Under vårt senaste möte, då vi diskuterade motionerna inför kongressen, uppfattade jag en tveksamhet hos vissa till att införa euro i Sverige. Därför vill jag själv ge min syn på eurofrågan och ta upp lite myter och fakta kring euron – som nu funnits som fysisk valuta i mer än fem år.
Det främsta ekonomiska argumentet som brukar lyftas fram mot euron är att vi förlorar vår makt över penningpolitiken. Idag är det en självständig centralbank (riksbanken) som – utan politisk inblandning – ansvarar för penningpolitiken i Sverige. Med ett inträde i euroområdet skulle riksbankens uppgifter överföras till Europeiska centralbanken (ECB).
Att Europeiska centralbanken övertar vår penningpolitik är, enligt mig, inte ett problem i sig. Politiker ska, oavsett om vi inför euron eller inte, inte lägga sig i centralbankens penningpolitik – den ska skötas av ekonomerna. Men kritikerna till euron menar att euroområdet inte utgör ett s.k. ”optimalt valutaområde”. Med det menar man att euroområdet inte lämpar sig till att ha en gemensam penningpolitik. Man menar att länder, och i synnerhet små länder som Sverige, marginaliseras när ECB ska besluta om räntenivåerna.
För det första vill jag ifrågasätta begreppet ”optimalt valutaområde”. Vad ett optimalt valutaområde är och om det överhuvudtaget existerar har nationalekonomerna fortfarande inte kunnat enas om. Att frågan är så kontroversiell, tycker jag, pekar på att man kan ifrågasätta om begreppet ”optimalt valutaområde” överhuvudtaget kan tillämpas i verkligheten. Vad är optimalt?
Jag vill också ifrågasätta den påstådda marginaliseringen av små länder. Hittills har utvecklingen i euroområdet varit som bäst i de små och medelstora länderna medan den dock inte har varit lika lyckad i stora länder som Tyskland och Italien. Eftersom Sverige är ett ganska litet land så tycker jag att detta bekräftar att Sverige bör gå med i eurosamarbetet. Jag vill dock understryka att det är allt för tidigt att utvärdera utvecklingen i euroområdet, men det innebär inte att Sverige ska vänta! Jag vill också poängtera att införandet av euron inte innebär att vi mister vår makt över finanspolitiken. Med euron kommer det fortfarande att vara riksdagen som beslutar över exempelvis våra skatter.
Ett annat argument som också brukar lyftas fram mot euron är att det har gått bättre för Sverige än för euroområdet när det gäller tillväxten. Detta kan bland annat härledas till att man väldigt aktivt, kanske lite för mycket, har bekämpat inflationen i euroområdet – vilket då har medfört lägre tillväxt. Sen kan man förstås aldrig veta hur det hade gått för Sverige om vi hade infört euron – troligtvis hade vi haft en ännu högre tillväxt. Enligt Kommerskollegium förlorar Sverige uppskattningsvis 100 miljarder kronor varje år i utebliven export och lika mycket i utebliven import av varor. Man uppskattar att Sveriges utrikeshandel hade varit 13 % större om vi hade infört euron.[1]
Kronan är alltså en stor förlust för svenska företag. Men det är också en förlust för alla konsumenter. Med euron hade konkurrensen ökat mellan länderna, då prisjämförelse hade blivit enklare över gränserna. Inte minst är kronan en förlust för alla oss skåningar eftersom euro i både Danmark och Sverige hade inburit en mycket bättre integration över Sundet.
Argumentet om att priserna höjs i “smyg” vid införande av en annan valuta är ofta överdrivna. Vid införandet av euron som fysisk valuta 2002 höjdes de genomsnittliga priserna (om man bortser från den normala inflationen) endast med 0,1 – 0,3 % (vilket alltså innebär att en vara som tidigare kostade 1000 kr efter valutabytet skulle kosta motsvarande 1003 kr). Prisökningarna var som tydligast på bland annat bilreperationer och hårklippningar. Livsmedelspriserna och skatterna låg dock stabila och inom många brancher sänktes priserna. Smygprisökningar kan dessutom bekämpas genom att man tillsätter ett statligt organ som kontrollerar priserna och listar affärer där prisökningarna är onormala. Denna metod användes i Slovenien när landet införde euron vid årsskiftet 2006/2007. Dubbla prislappar under en viss period både före och efter införandet av euron hindrar också affärerna från att i smyg avrunda priserna uppåt.[2]
Hittills har jag mest tagit upp ekonomiska aspekter men de ideologiska aspekterna är också en stark anledning till varför jag tycker att Sverige ska ansluta sig till euroområdet. Svenskar i allmänhet tänker lite brittiskt, det vill säga vi tror att Sverige inte riktigt tillhör övriga Europa utan att vi kan hålla oss på lagom avstånd, både innanför och utanför EU. Medan de nya EU-länderna i öst gör allt för att få delta i eurosamarbetet, väntar vi i Sverige. I framtiden hoppas jag att svenska folket också inser fördelarna med euron. I dagsläget är danskarna starkt för euron och det lär inte dröja länge till dess att våra grannar i väst har infört den gemensamma valutan. Vi svenskar måste tro på den europeiska visionen – ett enat Europa!
6 augusti 2007 kl 21:51 |
Här är Paul Krgman som förklarar varför det är bra med många valutor http://www.pkarchive.org/trade/mono.html Jag tror inte jag hade kunnat övertrräffa hans pedagodik.
Jag förstår inte heller varför du så snabbt avvisar teorin om optimala valutaområden. Det är klart att det finns kontroverser men jag tror det är få ekonomer som skulle påstå att EU kan var ett optimalt valutaområde (speciellt det utvidgade större EU). Arbetskraften är inte särskilt rörlig och den fiskala federalismen är svag.
6 augusti 2007 kl 22:51 |
Kort och gott kan jag sammanfatta min åsikt i frågan med att de ekonomiska för- och nackdelarna är överdrivna. Förespråkare till euron menade att det skulle slå hårt mot Sveriges välfärd om vi inte införde den gemensamma valutan. Motståndarna menade i princip motsatsen. Inget av argumenten har än så länge infriats.
Mina främsta argument för euron är inte ekonomiska argument. Ekonomiska argument är något som ofta bara används i politiska syften för att rättfärdiga något. De är ofta tvetydiga och man kan alltid hitta ekonomiska argument som instämmer på ens politiska argument och åsikter. Även om jag är övertygad om att de ekonomiska argumenten talar för euron, vill jag inte hamna i en oändlig och meningslös diskussion om dem. Jag menar att de ideologiska argumenten för euron räcker för att Sverige ska införa euron.
Jag kan inte hitta några liberala politiska argument mot införandet av euron. Det enda ideologiska argumentet mot euron, är att vi lämnar ifrån oss en bit av vår “suveränitet” och att vi öppnar upp vårt land, ett argument som jag tänka mig att en nationaldemokrat skulle kunna yppa men som jag inte tror att någon liberal kan instämma på. Jag tror på öppna gränser. På en gemensam marknad.
Så de enda argument som möjligtvis kan tala mot euron är de ekonomiska. Som jag tidigare nämnt tror jag inte att teorin om optimala valutaområden kan tillämpas i verkligheten. Sverige är inget optimalt valutaområde och det är inte heller euroområdet. Men det är – även för en nationalekonom – omöjligt att förutsäga framtiden. Införandet av euron ger dessutom olika effekter kortsiktigt respektive långsiktigt. Det kan mycket väl vara så att vi skulle tjäna något på att bilda en nordisk valutaunion istället för en europeisk (något du förespråkar i din motion om euron) – men då förlorar man idén med en gemensam europeisk valuta.
Men jag lever i realiteten: alternativet att bilda en nordisk valutaunion finns inte. Finland är redan ett euroland, och inom fem år är säkerligen Danmark det också. Är Norge och Island angelägna om en nordisk valutaunion? Vilken tid skulle det ta att bilda denna valutaunion och hur mycket skulle Sverige förlora under den tiden? Väldigt mycket!
Sverige förlorar varje år miljardbelopp på att behålla kronan. Därför anser jag att Sverige ska införa euron – det är det bästa realistiska alternativet och det mest liberala!