Antagningssystem med barnsjukdomar

Härom veckan kom det besked som så många ungdomar väntat på – antagningsbeskedet till landets universitet och högskolor. Somliga blev, som jag, glada över att ha blivit antagna, medan andra får försöka igen en annan gång.

De nya antagningsregler som alliansregeringen beslutat om och som trätt i kraft i och med årets antagning är i grunden bra. Elever som läst språk och matte premieras med extra poäng, och de som läst upp sina betyg på Komvux hamnar i en särskild antagningskvot. Intentionen med de nya reglerna var att stimulera elever att studera aktivt under sin gymnasietid. De som klarat av sina studier på ordinarie tid slipper nu konkurrera med dem som förlängt sina gymnasiala studier genom att läsa på komvux och därmed haft det lättare att erhålla höga betyg. Detta är givetvis en mycket god tanke eftersom komvuxstudier tidigare för många blev en förutsättning för att kunna komma in på populära utbildningar. Antagningspoängen har också sjunkit till många utbildningar till förmån för dem som sökt in med sina gymnaisebetyg. Det nya antagningssystemet har emellertid i ett antal fall inte riktigt fungerat såsom det var tänkt.

Den antagingstatistik, som publicerades på Verket för högskoleservice hemsida förra veckan, visar att det faktiskt blivit svårare att komma in på flertalet utbildningar om man inte läst på Komvux. Audionomprogrammet i Lund har en intagning på 19,30 poäng för de som sökt direkt från gymnasiet, medan komvuxeleverna har en intagning på 18,01 poäng. För att komma in på lärarprogrammet i historia i Uppsala krävs det 17,22 poäng med gymnasiebetyg, men bara 15,28 poäng med komvuxbetyg. Listan på fall där det nya antagningssystemet slagit fel kan göras lång. I flera fall har de som läst på Komvux fått förtur gentemot dem som sökt in direkt, något som står i strid med själva grundtanken kring reformen – att premiera den som varit flitig från början.

Antagningssystemet till universitet och högskolor bör därför förbättras så att systemet fungerar som det är tänkt. Förslagsvis bör även de som söker med betyg direkt från gymnasiet kunna konkurrera i komvuxgruppen. På så vis skulle komvuxeleverna bara kunna komma in på utbildningar de sökt om de har högre betyg än gymnasieeleverna samtidigt som tanken med de nya reglerna skulle fortsätta att gälla – nämligen att det skall löna sig att vara flitig under gymnasieåren!

Dags för teknikneutral yttrandefrihetsrätt?

Tre av Sveriges grundlagar innehåller bestämmelser om yttrandefrihet. Regeringsformen innehåller ett allmänt hållet stadgande om att medborgare har rätt till yttrandefrihet och angiver för vilka syften den kan inskränkas.

Tryckfrihetsförordningen reglerar tryckfriheten, alltså under vilka förutsättningar som personer kan åtalas för saker de skrivit i böcker och tidningar. Den innehåller bestämmelserna om ansvarig utgivare för tidningar t ex.

Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar yttrandefriheten för medier som radio, TV och Internet.

De svenska grundlagarna är i en internationell jämförelse relativt detaljerade. De är också anmärkningsvärt teknikbundna. Således har tryckta skrifter ett helt annat skydd än handskrivna eller muntliga uttalanden.

En helt teknikneutral yttrandefrihetslagstiftning är knappast aktuell i Sverige. Länder som USA, vars yttrandefrihetslagstiftning inte nämner något om olika tekniker, har också en mindre detaljerad lagstiftning där rättspraxis får avgöra den närmare innebörden av lagstiftningen. Och denna praxis är sällan teknkneutral.

Exempelvis anses det i USA att muntliga uttalanden har en potential för att ge upphov till slagsmål på ett annat sätt än tryckta skrifter och därför kan t ex forölämpning förbjudas om den sker muntligen i större utsträckning än om den sker skriftligt.

Men jag tycker man kan ta steg i riktning mot mer teknikneutralitet. Således finnse det ingen anledning att dra gräns mellan trycka skrifter och andra skrifter. Och skyddet för muntliga uttalandan kan stärkas genom att uppräkningen av tillåtna inskränkningar blir mer preciserad, i likhet med vad som gäller för tryckta skrifter.

En annan förändring jag skulle vilja se är att samtliga straffbestämmelser flyttades till vanlig lag, inte grundlag.