CL på söndag!!

För er som inte blivit spammade måste jag återigen påminna er om att komma på CL på söndag!

Vi har då bjudit ner Andreas Roupé, Ordförande LUF Storstockholms Utbildningspolitiska Arbetsgrupp!!!

Andreas har, bland annat tagit initiativ till ett nytt gymnasieprogram, där eleven själv ska kunna sätta ihop sin utbildning. Rent praktiskt skulle det att gå till så att eleven första året läser klart alla kärnämnen, och resten av gymnasietiden ”plockar” terminer från andra program. Blivande läkare skulle därför med fördel kunna kombinera kurser från vårdprogrammet- och det naturvetenskapliga programmet, medan aspirerande webbdesigners kan kombinera mediaprogrammet med det estetiska!

Andreas är för övrigt en sjukt inspirerande kille som mer än gärna vill komma ner och prata med andra liberala ungdomar. LUF Nynäshamn har byggt upp en enorm verksamhet med våra mått mätt, och han delar gärna med sig av deras sätt att arbeta, rekrytera nya medlemmar och engagera de som redan finns med!

Vi kommer att samlas 1300 på söndag utanför AF-Borgen. Be there or be square!!

Over and out.

 

 

 

Hur ska SD bemötas?

En av de stora frågorna i nästa års valrörelse ser ut att bli Sverigedemokraterna och deras möjligheter att komma in i riksdagen. Det kommer säkert intensifiera den metadebatt som förs kring hur de bäst bör bemötas. En av de återkommande frågorna som diskuteras är om de andra partierna bör ta debatter i TV eller på torgmöten med Sverigedemokraterna.

Mitt svar är att direkta debatter med SD lätt blir kontraproduktiva. Som Andreas Bergh påpekar här behöver bara en liten del av publiken bli mer vänligt stämd till SD efter en debatt för att de ska tjäna på det.

Jag tror inte heller vi ska underskatta hur många potentiella väljare Sverigedemokraterna har. I andra rika västländer har främlingsfientliga missnöjespartier nått stora framgångar, långt större än vad SD:s opinionssiffror i dagsläget ligger på. Baserat mest på anekdotiska bevis tror jag det finns ganska många människor som är skeptiska mot islam och invandring, som tycker den svenska integrationspolitiken varit misslyckad och som kunde tänkas rösta på Sverigedemokraterna.

Om frigivningen av Biljana Plavšić

Det var enligt min mening rätt beslut av svenska regeringen att frige Biljana Plavsic eftersom tribunalen accepterade det. Mark Klamberg förklarar varför den svenska regeringen agerat i enlighet med sina förpliktelser i ett inlägg jag hänvisar till.

Det man snararare kan ifrågasätta är tribunalens bedömning. Hon är dömd för mycket allvarliga brott och 7 år är egentligen en för kort tid för henne att sitta i fängelse. Men det kan inte svenska regeringen påverka.

Det man kan ifrågasätta från svenska regeringens håll är eventuell jävsproblematik. Carl Bildt deltog i regeringens beslut om frigivandet vilket bland annat Thomas Bodström har ifrågasatt och fått honom att KU-anmäla Bildt.

Även om det tar emot att säga det tror jag Bodström kan ha en poäng i det här fallet. Bildt som har träffat och förhandlat med Plavsic kan uppfattas som jävig och det hade nog varit bättre om han inte deltagit i beslutet för säkerhets skull.

M-nämnd i dubbel bemärkelse?

Av en tillfällighet kom jag in på Vellinges M-nämnds hemsida. Frågan är vad nämndens M egentligen står för..? Ta en titt på vilka (läs: vilket) politiskt parti ledamöterna tillhör. Frågan är hur bra det är när ett enda parti dominerar så pass mycket i ett politiskt organ. Nämndens namn är i alla fall passande!

Där jag är lat

Tillåt mig att rekommendera följande lysande blogginlägg: http://inslag.se/journal/2008/5/15/barnarbetsbojkottare-ar-inte-ondskefulla.html som förklarar att folk som vill förbjuda organhandel och barnarbete faktiskt inte är onda, trots att det vid en första anblick kan verka så.

Resten av bloggen är också väl värd att följa.

Spelar det någon roll hur många riksdagsledamöter som närvarar vid voteringar?

För att besvara frågan i titeln: nej. Genom kvittning ser man till att resultatet inte påverkas av att en ledamot är ledig, sjuk eller på studieresa osv.

Det finns inget rimligt intresse för väljarna att veta hur ofta ledamöterna närvarar vid voteringar. Mer intressant att veta vore hur ledamöterna gör sitt jobb att granska regeringen och dess lagförslag.

Journalisterna borde således omprioritera vad de lägger sin energi att granska på.

En Norgehistoria

Så tilldelades då Barack Obama Nobels fredspris. Jag är ärligt talat extremt förvånad. Men är det ett bra val?

Jag tror nog det hade gått att hitta bättre pristagare. Obama har inte åstadkommit särskilt mycket för freden faktiskt som jag kan se. Han har väl inte haft tid än kanske så det är inte nödvändigtvis hans fel. Men nog borde man vänta med priset till han åstadkommit något mer.

Sittande politiker har fått priset innan, men då har de ingått fredsavtal eller något liknande. Obama har trappat ner USAs engagemang i Irak, men det är för tidigt att bedöma konsekvenserna av det och tillbakadragandet är inte färdigt. Jag menar därför att det inte kan motivera ett fredspris i dagsläget, även om jag stött tillbakadragandet. Inte heller det framförhandlade kärnvapenavtalet med Ryssland är tillräckligt för ett fredspris som jag ser det. Det är trevligt att han visar större intresse för klimatfrågorna än sin föregångare men återigen, hans engagemang har ännu inte lett till några direkta resultat.

Obama är långt ifrån den mest tveksamma mottagaren av fredspriset och det är mycket möjligt att han i efterhand kommer visa sig förtjänt av det men jag tycker ändå det är olyckligt att han fick det nu.