Pressmeddelande LUF Skåne

Liberala Ungdomsförbundet Skåne
Pressmeddelande
Hässleholm den 23 november 2009

I samband med att hemmet för ensamkommande flyktingbarn öppnade i Vellinge visade den lokalt styrande moderatledningen hur lite de bryr sig om de människor som är mest utsatta i samhället.

– Det är skrämmande att se vilken ignorans man kan visa mot människor som med risk för sina liv flytt till Sverige för att kunna skapa sig en framtid. För oss i Liberala ungdomsförbundet Skåne är det en självklarhet att alla människor är lika mycket värda, men när man är rädd för att trettio kommande flyktingbarn ska rasera en av Sveriges rikaste kommuner undrar vi om man inte är lite fel ute, säger Hanna Håkanson, ordförande för Liberala ungdomsförbundet Skåne.

Att hemmet trots motståndet öppnat är väldigt viktigt, kommuner har generellt sett ingen vetorätt mot vem som får flytta dit, och det bör inte heller gälla flyktingar.

– Det är glädjande att se hur människor i Vellinge engagerat sig i frågan och öppet stödjer flyktingboendet. Att nu också moderatledningen verkar göra en pudel i frågan och ändra ståndpunkt välkomnar vi. Bättre sent än aldrig, avslutar Hanna Håkanson.

För att markera vår ställning i frågan kommer Liberala ungdomsförbundet Skåne på fredagen den 27 november mellan kl. 12.00–17.00 att befinna sig i Vellinge för att manifestera och samla in pengar till vår årliga kampanj, Jul Här Svält Där. Pengarna går till flyktingar som lever gömda i Sverige för att migrationsverket hotar att utvisa dem till ett land där deras liv kan vara i fara.

Presskontakt: Hanna Håkanson, tfn 0768- 511~208
Hanna.hakanson@liberal.se

Ska utlänningar som bor i Sverige ha rösträtt?

Jag har nyss lämnat in mina motioner till Liberala studenters årsmöte. Den mest intressanta tyckte jag själv var en jag skrev där jag föreslår att alla vuxna som bor i Sverige ska ha rösträtt i riksdagsvalet. Jag bifogar argumentationen i motionen nedan.

Sexköp igen

På Newsmill så har det nyligen publicerats två inlägg om sexköpsförbudet som jag tänkte ta och kommentera. Det ena av professorn i straffrätt Madeleine Leijonhufvud, det andra av miljöpartiets riksdagsledamot Esabelle Dingizian. Båda stödjer förbudet mot sexköp och båda argumenterar som jag tolkar det för straffskärpningar. Dock så vill den ena gå betydligt längre än den andra. Föga överraskande är jag som förespråkare av legalisering inte helt överrens med artikelförfattarna.

Leijonhufvuds artikel är en något retoriskt nedtonad variant av vad förbudsförespråkarna ofta framför. Dock gör hon egentligen inte några försök att argumentera för att den skulle hjälpa de prostituerade. Istället menar hon att lagen handlar om att skydda någon sorts ”värdighet”. Det kanske ska tolkas paternalistiskt som att de prostituerade inte förstår sitt eget bästa. En annan tolkning är att Leijonhufvud personligen finner prostitution motbjudande och alltså vill förbjuda det. Kommentaren om Köpenhamn i artikeln stärker den tolkningen. Ett klassiskt motiv för att reglera folks sexliv alltså.

Hon har förmodligen rätt att lagen har viss avskräckande effekt. Däremot framstår hennes resonemang kring normalstraffet för sexköp som ganska ogenomtänkt. Den formella straffskalan för sexköp är böter eller fängelse i upp till 6 månader. I praxis har normalstraffet satts till dagsböter. Leijonhufvud verkar tycka det är någons sorts obstruerande från rättsväsendets sida. Det är ett märkligt resonemang.

Det finns många andra brott med samma straffskala som sexköp, t ex snatteri, ringa narkotikabrott och ringa misshandel och de har också dagsböter som normalstraff. Rimligen förutsåg alltså lagstiftaren att praxis skulle bli på det viset. Gillar inte riksdagen hur domstolarna tillämpat lagen kan de ändra den. Varför HD skulle ta intiativ till en straffskärpning förstår jag överhuvudtaget inte.

En liten fundering

Påstående för diskussion: Det bästa argumentet mot marknadsekonomi är hur reklamen riktad till konsumenter ser ut. Det bästa argumentet mot socialism är hur propagandan riktad till väljare ser ut.

Är det dags för en statsbudget på bokföringsmässig grund?

Precis som förra regeringen har den nuvarande regeringen ägnat sig åt trixande med utgiftstaket (trots att man ofta kritiserade den förra regeringen för sådant trixande när man var oppositionen). Det är olyckligt att det förekommer. En föreslagen lösning är att övergå till en statsbudget på bokföringsmässig grund. Jag tänkte försöka förklara vad det innebär.

Idag redovisas statsbudgeten enligt kassamässig grund. Det är princip rätt enkelt system som innebär att man budgeterar inbetalningar och utbetalningar. När man faktiskt gör en utbetalning registreras det i statens redovisningssystem. Det kan användas för ett trixande med utgiftstaket. Genom att skjuta upp betalningar till nästa år kan man klara utgiftstaket för det innevarande året utan att göra några verkliga nedskärningar. (Jag har förenklat beskrivningen. I själva verket redovisar man ibland när man gör en utbetalning och ibland när man får in en faktura. Detta blir dock i praktiken en rätt liten skillnad. Myndigheters löpande kostnader redovisas också bokföringsmässigt. Men i alla transferingssytemen redovisar man när utbetalningar sker.)

Det alternativa systemet som diskuteras är en budget på bokföringsmässig grund. Det innnebär att man registrerar kostnader, inte utbetalningar. (I bokföringssammanhang skiljer man på kostnader, utgifter och utbetalningar som är tre olika saker.) Kostnader uppkommer i princip när man faktiskt förbrukar resurser.

Jag har diskuterat utgifts- och kostnadssidan men det finns exakt motsvarande skillnader när det gäller inkomsterna. Motsvarigheten till en kostnad är en intäkt och till en utbetalning är en inbetalning.

Dåligt förslag från centerpartister

Två centerpartister, Staffan Danielsson och Lennart Pettersson, har i en riksdagsmotion föreslagit att man ska förbjuda att offentligt bärande av burka och niqab, dvs heltäckande slöjor som framförallt bärs av muslimska kvinnor. Förbudet ska tydligen gälla ”ute i samhället, på skolor och arbetsplatser.”

Jag tycker det är ett synnerligen dåligt förslag och deras argumentation för det är undermålig.

Förbudet mot sexköp

Fredrick Federley har nyligen motionerat om att avskaffa förbudet mot sexköp vilket väckt viss debatt. Som regelbundna läsare av denna bloggen säkert kan gissa stödjar jag det förslaget. Jag tänkte kort diskutera varför och hur debatten förts.

Om man följer debatten om sexköpslagen är det slående hur dåliga argumenten från förbudsivrarna är. De påstår att den förbättrar situationen för verkliga och potentiella sexsäljare men deras argument för hur det ska gå till är oftast obefintligt. Man pratar om hur dålig situationen är för de prostituerade eller hur många av dem som varit utsatta för övergrepp i sin ungdom. Även om statistiken är korrekt, vilket jag inte satt mig in i i detalj, så visar den inte i sig om sexsäljare gynnas av lagen eller inte.

Man låter ofta känslor ersätta analys när man försvarar sexköpsförbudet, vilket gör mig väldigt skeptisk.