Gunnar Asserhed kritiserar i sin insändare till NU nr 1-2/2011 LUFs och CUFs utspel om att på sikt slå samman Folkpartiet och Centerpartiet till ett samlat mittenliberalt parti.

Jag instämmer i den kritik av Centerpartiet rörande bl.a. deras alkoholpolitik som Asserhed lyfter fram. Självfallet finns det skäl till att Centerpartiet och Folkpartiet är två separata partier. Men frågan man bör ställa sig är om skälen är tillräckliga för att berättiga denna liberala separatism?

Partier med flera tusen medlemmar, vilket riksdagspartier normalt sett har, kommer alltid att hysa en åsiktsmångfald i vilken man givetvis finner ståndpunkter där partiet har andra uppfattningar än ens egna i vissa frågor. Ju större parti, desto fler medlemmar, desto fler åsikter. Ett sammangående mellan Centerpartiet och Folkpartiet innebär givetvis en förändrad politisk ståndpunkt i enskilda sakfrågor utifrån båda partiers synvinkel. Den socialliberala grundkursen skulle emellertid alltjämt stå fast även vid ett sammangående då denna i grunden även finns representerad inom Centerpartiet.

Givetvis kan man vilja drömma sig tillbaka till 50-talet när Folkpartiet hade över 20 % i opinionsstöd. Den svenska valmanskåren kommer dock med all sannolikhet inte att rösta på Folkpartiet baserat på inbitna liberalers storhetsdrömmar. Det finns däremot en stor risk att den svenska valmanskåren (i alla fall den borgerliga delen av den) i allthögre utsträckning kommer att söka sig till ett allt större Moderaterna. I det läget behövs ett starkt mittenalternativ; Centerpartiet och Folkpartiet i ett och samma liberala parti.

Fridolin försöker göra sig till talesman för liberalismen och framställa sig som en mittenpolitiker. Givetvis kan den politiska mitten definieras olika beroende på vad man anser vara höger respektive vänster i politiken. Men att hävda att Gustav Fridolin, som figurerat med en framträdande artikel i den anarkistiska tidningen Brand förra året där han citerar Johan Galtun där denne hävdar att ”om det röda alternativet hämtar sin inspiration från socialismen och kommunismen, och det blå från liberalismen och konservatismen – så  finns det inget tvivel om att det gröna alternativet har en rik anarkistisk tradition att falla tillbaka på”, skulle vara en liberal mittenpolitiker finner jag märkligt.

Galtun, som Fridolin verkar ha hämtat inspiration ifrån, har gjort flera kontroversiella uttalanden genom åren. Han har t.ex. hävdat att Fidel Castro ”[broke Cuba] free of imperialism’s iron grip”.

Även om Fridolin knappast hyllar Cuba, eller någon annan diktator för den delen, är det förhållandevis uppenbart att han har hjärtat åt ett annat håll än mitten när han talar om anarkistiska traditioner och skriver i en extremt vänsterorienterad tidning som Brand. Om Fridolin väljs till nytt språkrör för MP, är det ett klart vägval åt vänster för partiet.

Fredagens ”upp till kamp-gala” gav LUF Skåne två priser för sitt grymma värvningsjobb. Dessutom fick Pavlina Ekdahl pris för årets ”luffare” för sitt engagemang för yttrandefrihet  på Smålands nation i Lund. På lördagen var självaste Jan Björklund på plats för att hålla ett tal om globaliseringens effekter på svensk ekonomi. Det var också dags för förhandlingar angående LUF:s förbundsstyrelse, ordförande osv. På kvällen bjöds det på kongressmiddag med efterföljande dans och jag kan avslöja att liberaler är grymma på att dansa! Kvällen avslutades klockan fyra med efterfest i LUF:s Skånes sovsal (läs: klassrum). Det var ett par trötta liberaler som tog sig upp för söndagens avslutande förhandlingspass, valanalys och återfärd till Skåne.

LUF Skåne växer explosionsartat och det finns inget bättre tillfälle än nu att engagera sig och bli en del av gemenskapen. Redan nu på torsdag (25 november) klockan 17:00 på fjärde våningen i af borgen är det dags för Café liberal med vår återvalda förbundsordförande Adam Cwejman, ett perfekt tillfälle att träffa dina blivande liberalvänner och äta gratisfika!

Bilder från helgens kongress:

Klicka här för bildspel

Förhoppningsvis får vi lite sans i diskussionen om barnpornografi nu och kan se till att den inriktas på sådant som verkligen borde vara straffbart.

Tecknade bilder bör inte vara straffbara. Datorframställd barnpornografi som är så verklighetstrogen att den inte kan skiljas från riktig barnpornografi kan vara förbjuden för att undvika bevissvårigheter.

För övrigt bör brottet olaga våldsskildring också avskaffas. Detta förbjuder våldspornografi, även om det är klart att ingen människa skadats, baserat på grumliga spekulationer om att det påverkar människors syn på sexuella relationer. Likheten med argumenten för den expansiva barnpornografilagstiftningen torde vara slående.

De nya antagningsregler som alliansregeringen beslutat om och som trätt i kraft i och med årets antagning är i grunden bra. Elever som läst språk och matte premieras med extra poäng, och de som läst upp sina betyg på Komvux hamnar i en särskild antagningskvot. Intentionen med de nya reglerna var att stimulera elever att studera aktivt under sin gymnasietid. De som klarat av sina studier på ordinarie tid slipper nu konkurrera med dem som förlängt sina gymnasiala studier genom att läsa på komvux och därmed haft det lättare att erhålla höga betyg. Detta är givetvis en mycket god tanke eftersom komvuxstudier tidigare för många blev en förutsättning för att kunna komma in på populära utbildningar. Antagningspoängen har också sjunkit till många utbildningar till förmån för dem som sökt in med sina gymnaisebetyg. Det nya antagningssystemet har emellertid i ett antal fall inte riktigt fungerat såsom det var tänkt.

Den antagingstatistik, som publicerades på Verket för högskoleservice hemsida förra veckan, visar att det faktiskt blivit svårare att komma in på flertalet utbildningar om man inte läst på Komvux. Audionomprogrammet i Lund har en intagning på 19,30 poäng för de som sökt direkt från gymnasiet, medan komvuxeleverna har en intagning på 18,01 poäng. För att komma in på lärarprogrammet i historia i Uppsala krävs det 17,22 poäng med gymnasiebetyg, men bara 15,28 poäng med komvuxbetyg. Listan på fall där det nya antagningssystemet slagit fel kan göras lång. I flera fall har de som läst på Komvux fått förtur gentemot dem som sökt in direkt, något som står i strid med själva grundtanken kring reformen – att premiera den som varit flitig från början.

Antagningssystemet till universitet och högskolor bör därför förbättras så att systemet fungerar som det är tänkt. Förslagsvis bör även de som söker med betyg direkt från gymnasiet kunna konkurrera i komvuxgruppen. På så vis skulle komvuxeleverna bara kunna komma in på utbildningar de sökt om de har högre betyg än gymnasieeleverna samtidigt som tanken med de nya reglerna skulle fortsätta att gälla – nämligen att det skall löna sig att vara flitig under gymnasieåren!

Tryckfrihetsförordningen reglerar tryckfriheten, alltså under vilka förutsättningar som personer kan åtalas för saker de skrivit i böcker och tidningar. Den innehåller bestämmelserna om ansvarig utgivare för tidningar t ex.

Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar yttrandefriheten för medier som radio, TV och Internet.

De svenska grundlagarna är i en internationell jämförelse relativt detaljerade. De är också anmärkningsvärt teknikbundna. Således har tryckta skrifter ett helt annat skydd än handskrivna eller muntliga uttalanden.

En helt teknikneutral yttrandefrihetslagstiftning är knappast aktuell i Sverige. Länder som USA, vars yttrandefrihetslagstiftning inte nämner något om olika tekniker, har också en mindre detaljerad lagstiftning där rättspraxis får avgöra den närmare innebörden av lagstiftningen. Och denna praxis är sällan teknkneutral.

Exempelvis anses det i USA att muntliga uttalanden har en potential för att ge upphov till slagsmål på ett annat sätt än tryckta skrifter och därför kan t ex forölämpning förbjudas om den sker muntligen i större utsträckning än om den sker skriftligt.

Men jag tycker man kan ta steg i riktning mot mer teknikneutralitet. Således finnse det ingen anledning att dra gräns mellan trycka skrifter och andra skrifter. Och skyddet för muntliga uttalandan kan stärkas genom att uppräkningen av tillåtna inskränkningar blir mer preciserad, i likhet med vad som gäller för tryckta skrifter.

En annan förändring jag skulle vilja se är att samtliga straffbestämmelser flyttades till vanlig lag, inte grundlag.

Partitester som dessa påverkar väljare i deras partival. Därför är det också viktigt att de är utförliga, korrekta och har rättvisande frågeställningar. När jag gör lundatestet blir jag till min förskräckelse vänsterpartist. Jag är emot skattehöjningar, positiv till friskolor och vill gärna se mer privatiseringar av kommunens verksamhet. Tillåt mig betvivla att Vänsterpartiet i Lund håller med mig om dessa saker.

Det är rent sagt förskräckande om en politiskt aktiv folkpartist blir sin absoluta politiska motståndare i detta test.  En del unga väljare kommer låta sådana test vägleda dem i sitt partival den 19 september 2010. Många av dessa kommer rösta i strid med sina åsikter. Allt på grund av ett undermåligt tidningstest. Jag har givetvis förståelse för att det är svårt att göra bra partitester utifrån ett axplock av frågor som dessutom ibland är märkligt formulerade. Men är det inte då bättre att låta bli att göra dessa test?

Edit: Lars Hansson på samma ämne.

Jag håller inte judar ansvariga för vad Israel gör. Tvärt om. Jag utgår ifrån att många judar förkastar den självutnämnda judiska statens mordiska politik. Jag utgår ifrån att judar inte är ansvariga för morden. Och jag kräver att de ska klargöra detta, då Israel mördar i deras namn, just för att motverka antisemitism.

Judar som grupp skuldbeläggs för Israels agerande. Det är ett helt orimligt ställningstagande. Med samma resonemang bör alla muslimer öppet ta avstånd från allt som sker i Iran. Enskilda individer ska aldrig behöva ta på sig skulden för vad en statsmakt gör. Ännu mer absurt blir det om man betänker att Tännsjö inte ens försöker gömma sin antisemitism, utan helt öppet väljer att ge sig på alla judar, även de som aldrig satt sin fot i Israel.

Än värre är att författaren anser att judar bör ta ställning mot Israels politik för att på så sätt motverka antisemitism. Om man som jude inte tar ställning mot Israels politik (eller kanske till och med anser den vara rimlig?) har man då förverkat sin rätt att inte utsättas för antisemitism enligt författaren?

”Yttrandefriheten gäller alla, men skyll dig själv om du säger fel saker.” verkar vara ledorden här.

Det är helt oacceptabelt att Knesset håller på att ta ifrån Haneen Zoabi vissa av sina privilegium som parlamentsledamot på grund av hennes medverkan i Ship to Gaza. Dessutom är det anmärkningsvärt hur låg nivå diskussionerna i Knesset håller. Inte helt oväntat är det en extremt känslig fråga i Israel.

Det finns förstås risk att denna konflikt bara är början på en ännu större konflikt, som inkluderar andra stater, såsom Iran och Turkiet. Det är helt klart så att Israel är den stora förloraren efter incidenten förra veckan och att en av vinnarna är – just det: Hamas.

– Vi har kartlagt vilka reformförslag som finns och undersökt hur de skulle påverka. En mycket stor förändring av människors trygghet ger en relativt liten förändring för BNP, sade Anders Borg medan Fredrik Reinfeldt nickade.

Frågan är vad trygghet på arbetsmarknaden egentligen innebär. För Anders Borg och Fredrik Reinfeldt är det uppenbarligen att veta att man i tidernas evighet kommer få behålla ett jobb, så länge man inte gör något direkt olämpligt (det är inte lätt att ge någon sparken i Sverige..). För mig är trygghet snarare att veta att arbetsmarknaden är så pass flexibel att om jag skulle förlora mitt jobb så är utsikterna att få ett nytt ljusa. I Borg&Reinfeldts Sverige tenderar människor att stanna kvar på samma arbetsplats under större delen av sitt liv. Har du väl fått en fast anställning klättrar du i turordningen tills du tillslut nästan är anställd på livstid. Skulle du mot förmodan byta yrke hamnar du sist i turordningen och är den första som får gå om företaget skulle behöva säga upp. I mitt Sverige ska man kunna växla mellan yrken- om du kommer på efter 10 års tjänst att du egentligen skulle vilja göra något annat ska du kunna byta, utan att sätta hela din tillvaro på spel. LAS låser in människor på arbetsplatser- en friare arbetsmarknad hade gett friare individer. Och allt handlar inte om BNP. För mig handlar denna frågan om individer.

– Vi tycker att den svenska arbetsmarknadsmodellen även nu genom en djup ekonomisk kris har visat sig hålla prövningen, sade Fredrik Reinfeldt.

Okej. Sverige har klarat sig relativt bra genom krisen, och vi har förlorat imponerande få jobb. Regeringen har bedrivit en framgångsrik politik, det är jag den första att erkänna. Men det betyder inte att den svenska arbetsmarknadsmodellen har visat sig fungera. Arbetslösheten är efter förutsättningarna ganska så låg, men den är väldigt ojämt fördelad. Hos personer under 25 var arbetslösheten 2009 25%, hos befolkningen som helhet var siffran 8,3%. LAS har en del i detta. När det är så svårt som det är idag för en arbetsgivare att göra sig av med en anställd som inte fungerar på arbetsplatsen så väljer man hellre att anställa personen i 40-årsåldern med ett CV som visar att h?n har skött sitt arbete förut, än den nyutexaminerade 19-åringen som är full av nya idéer, men som fortfarande är ett osäkert kort på arbetsmarknaden. Unga människor tar sig inte in på arbetsmarknaden. Det är inte en politik för framtiden.

– Vi vill inte ändra på turordningsreglerna. Det är anställningsbarheten som är avgörande, vi vill inte gå med på att öka otryggheten på arbetsmarknaden, sade Anders Borg.

– Att förlänga provanställningarna har en lite större effekt. Poängen är att vidga anställningsbarheten för unga, sade Anders Borg.

Varför en ändring av turordningsreglerna inte leder till större otrygghet har jag redan redogjort för, och kommer inte att upprepa. Att förlänga provanställningarna är visserligen en bra idé som jag gärna köper. Men vad gör egentligen turordningsreglerna med den svenska arbetsmarknaden? Lagen konstruerades under en tid då de flesta jobbade på stora företag med liknande arbetsuppgifter, och där många var utbytbara kuggar i hjulet som förde företaget framåt. Där hade turordningsreglerna en poäng. Men idag är situationen lite annorlunda- för småföretag med ett tjugotal anställda har man ofta en struktur där en specifik person kan ha väldigt mycket ansvar, och är mer eller mindre oumbärlig för företaget. Om man tvingas skära ner och dessa nyckelpersoner tvingas gå kan det få stora konsekvenser för företagets produktion. Det är även helt absurt att en arbetsgivare som byggt upp ett företag ska behöva fråga facket och staten om lov för att få säga upp den h?n anser minst lämpad på sitt eget företag. Utan företagare kommer vi inte få några arbeten över huvud taget, förutom i offentlig sektor..

I artikeln står även att ”Att utöka undantaget från turordningsreglerna från företag med upp till tio anställda till att gälla alla företag skulle bara göra att 500 personer fler får sysselsättning i hela landet, enligt M:s nya uträkningar. Att utöka undantaget till fem personer i stället för dagens två skulle endast leda till 1 000 fler sysselsatta.” vilket är helt ointressant. Det här är inte en reform med främsta syfte att öka antalet jobb i Sverige, det handlar om att luckra upp en stelbent och oflexibel marknad så att alla får samma förutsättningar. Det handlar om att underlätta för människor att byta karriär mitt i livet, och det handlar om att det är företagarna själva, inte facken, som avgör vem som är bäst lämpad att arbeta med någon annans livsverk.

Moderaterna stirrar sig blinda på siffror, och i blind skräck för att stöta sig med de blodröda fackföreningarna har de helt övergivit tron på en avsossifierad arbetsmarknad som faktiskt hade fungerat. Därför behövs Folkpartiet i regeringen- för att driva på liberala reformer och öka den vanliga människans frihet.