Överdriven inflationsrädsla

I vissa kretsar i Sverige finns det en stor rädsla för en hög inflation. Det kanske allra tydligaste exemplet är borgerliga ledarsidor. När det  blir dags för avtalsrörelse i Sverige så brukar man hitta artiklar på de borgerliga ledarsidorna som varnar för för höga löneökningar. Det vanligaste argumentet för måttliga löneökningar brukar vara inflationshotet. En annan sak borgerliga ledarsidor brukar varna för är ofinansierade skattesänkningar (däremot är de inte lika glada för att föreslå finansieringar), återigen med inflationshotet som argumentet. Dessutom uppmanar de ibland Riksbanken att höja räntan för att möta inflationen.

Jag säger inte att det är bra med för stora löneökningar eller med ofinansierade skattesänkningar eller att Riksbanken inte ska höja räntan ibland. Men den rädsla för inflation som ledarsidorna ger uttryck för är synnerligen överdriven.

Det finns inga belägg för att en måttlig inflation (under säg 5%) har mer än ganska obetydliga kostnader förknippade med sig*. Och det är egentligen inte konstigt. Inflation innebär en allmän ökning av prisnivån. Och visst kan det vara lite jobbigt att behöva räkna om priser men de når upp till nivån smärre irritationsmoment, inte till nivån större problem. Och mycket större problem än så finns det inte med en måttlig inflation. (Det finns vissa andra kostnader med inflation men de är obetydliga vid låga inflationstakter.)

Att använda inflationen för att skrämmas hela tiden är oseriöst. Det stora problemet med höga löneökningar är t ex inte att det riskerar att leda till inflation utan att det riskerar leda till högre arbetslöshet om det inte blir inflation.

Nu ska inget jag säger tolkas som att jag tycker vi ska frångå huvuddragen i dagens penningspolitiska system**. Högre inflation har inte några stora kostnader men inte heller några stora vinster. Uppfattningen att högre inflation är lösningen på våra ekonomiska problem, som framförs från vissa på vänsterkanten, är minst lika ogrundad som den motsatta uppfattningen på högerkanten.

*Se t ex Romer, ”Advanced Macroeconomics” där t om siffran 10% anges som när man kan börja se betydande kostnader.

** Jag tycker vi ska göra vissa ändringar, t ex testa att införa ett prisnivåmål. Jag kanske återkommer till frågan i ett senare inlägg men det är små förändringar det är frågan om.  

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: