En titt in i ”Constitución de la República de Cuba”…

…det vill säga den översättning som har gjorts till svenska på uppdrag av Svensk-Kubanska Föreningen. Med hjälp av denna lilla bok (för ja, den är verkligen liten) och diverse internetsidor tänkte jag slå hål på lite ”myter” om det kommunistiska Kuba. För vem har inte hört talas om hur bra utildningen på Kuba fungerar? Hur många människor som helst åker ju dit för att studera! Eller vilken otroligt välfungerande yttrandefrihet folket på Kuba har?

Då Skåne Socialt Forum hölls i helgen i stadshallen i Lund fanns några medlemmar från Luf Lund på plats för att ta en titt och ställa frågor.
Några av de som fanns på plats var svensk-kubanska föreningen, vilka väldigt gärna talar om den suveräna demokrati som finns på Kuba. Trots att det givetvis fanns hur många människor som helst som var (i helt laglig) opposition till Castro så kunde de inte nämna namn på så mycket som en enda av dessa (efter att ha frågat fem gånger utan att få ett vettigt svar gav jag upp).

 Så då sätter vi väl igång:

  • Visst finns det demokrati på Kuba för vem som helst kan ställa upp i valet. Vad folk ofta missar är det lilla kravet att man måste tillhöra landets enda lagliga parti. Man måste med andra ord bekänna sig till den kommunistiska läran. Det står faktiskt ordagrant i Grundlagen att: (kapitel 1 statens politiska, sociala och ekonomiska grundvalar, paragraf 5)
    ”Kubas Kommunistiska Parti, lett av José Martís idéer och marxismen-leninismen, är den kubanska nationens organiserade förtrupp. Partiet är samhällets och statens främsta ledande kraft.”
  • Utbildningen är gratis. Det stämmer. Men med tanke på vad som står i kapitel 5, paragraf 39, del C, så hade jag nog hellre betalt för min utbildning (och då ska tilläggas att jag personligen inte tycker att det är rätt att gemene man får betala för sin utbildning):
    ”Utbildningen ska främja de nya generationernas patriotiska utveckling och kommunistiska fostran.”
  • Någon som trodde att åtminstone konstnärer får uttrycka sig fritt på Kuba? Då trodde ni fel. Enligt Kapitel 5 utbildning och kultur, paragraf 39, del D:
    ”Det konstnärliga skapandet är fritt, under förutsättning att innehållet inte står i motsättning till Revolutionen.”
  • Vad gäller media, och den så kallade yttrandefriheten på Kuba, kan sägas att den som tycker public service i Sverige är odemokratiskt kommer dra sig i håret över detta stycke: (Kapitel 7 grundläggande rättigheter, skyldigheter och garantier, paragraf 53)
    ”I enlighet med det socialistiska samhällets mål åtnjuter medborgarna yttrande- och tryckfrihet. De materiella förutsättningarna för utövandet av dessa rättigheter garanteras genom att press, radio, television, film och andra massmedia är statlig eller samhällelig egendom. Dessa media kan ej i något fall vara privatägda. Detta säkrar användningen av media uteslutande i det arbetande folkets tjänst och i samhällets intresse. ”

Dessa punkter är alltså hämtade direkt från ”Constitución de la República de Cuba”, antagen år 1976, översatt till svenska av Svensk-Kubanska Föreningen 2005.
Oerhört demokratiskt?

Annonser

3 Responses to En titt in i ”Constitución de la República de Cuba”…

  1. Emil Strand skriver:

    Ja, första kap. paragraf fem säger ju allt om Cuba och denna skall jag lägga på minnet. Jag vill minnas att den är nästan identisk med Sovjet grundlagens (motsvarande) 5 paragraf om kommunistpartiets ledande ställning. Paragrafen utesluter konkurrerande partier genom sin benämning av ett parti som statens ledande kraft. Detta kan då få en att fråga sig om skillnaden stat kontra parti. Denna diskussion vet jag fördes under Gorbatjovs demokratiseringa av Sovjet, och då kom åsikten fram att problemet var att det inte gick att skillja på partiet och staten. Detta är ju just det som är utmärkande för enpartistaten och om Sv-kuba föreningen kan erkänna att kuba är en enpartistat så definieras detta av i princip alla seriösa som en diktatur.

    Det andra som är av intresse i denna paragraf är Marxist lenisnismen, då jag vill minnas att Lenin i ”Vad bör göras?” från början av 1900-talet förespråkade proleteriatets diktatur och han skrev vidare att det var viktigt att en liten grupp av skolade revolutionärer tog över makten. Han var därför emot en mer ”folklig” revolution. Och i prektiken var Oktoberrevolutionen en statskupp och ingen revulution. Men hur många pratar idag om den ryska statskuppen 1917? Nä, få gör detta och i våra historieböcker benämns händelserna i tsarens ryssland detta år fortfarande under samlingsnamnet ryska revolutionen!

  2. corning stock skriver:

    Very good post. I am dealing with many of these issues as well.
    .

  3. Link exchange is nothing else but it is only placing the other
    person’s website link on your page at suitable place and other person will also do similar
    for you.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: