Bensinpriset höjs, ett viktigt steg mot minskad bilism

Bensinskattehöjningen som införs i och med årsskiftet är mycket välkommen. Åtgärden kommer att leda till minskat bilkörande vilket inte bara resulterar i mindre koldioxidutsläpp utan förhoppningsvis kommer det att leda till färre döda i trafiken. 2003 dog 530 människor i trafikolyckor i Sverige, vilket om något borde visa på behovet av kraftfulla åtgärder för att minska bilismen.

 I dagens samhälle ses det tyvärr av många som en nödvändighet att ha bil och nyttja denna både i tid och otid. Detta måste brytas om vi skall kunna leva upp till de ambitioner som numera finns hos alla partier avseende miljöpolitiken. Kritiska röster menar att höjningen främst drabbar låginkomsttagare. Detta faller dock på sin egen orimlighet eftersom dessa grupper knappast har råd att överhuvudtaget ha bil. Tvärtom är det i stället dessa som i högre grad nyttjar kollektivtrafiken i stället för bilen.

Skattehöjningen välkomnas också av Naturskyddsföreningen som menar att det kommer att leda till 200 000 ton mindre koldioxidutsläpp i år. Från föreningens sida påpekas att detta bara är en liten del av de totala utsläppen och att politiken måste fortsätta i denna riktning. Kostnaden måste bli så hög att fler avstår från att skaffa bil eftersom själva tillverkning och skrotning av fordon har en avsevärd miljöpåverkan. I talet om allt miljövänligare bilar tas tyvärr sällan hänsyn till denna miljöpåverkan.

Behovet av att minska bilismen har utöver de miljömässiga aspekterna även flertalet hälsoaspekter. Dels handlar det om att trafikdöden måste minska och att stadsluften i flertalet storstäder måste förbättras. Tills den 27 december 2007 hade 470 personer dödats i trafiken vilket är ett stort misslyckande i förhållande till målet med maximalt 270 döda under 2007, dessutom är det en ökning med 25 personer jämfört med året innan. Nollvisionen för trafikdöden riskerar i och med 2007 års utveckling gå om intet om inte ytterligare åtgärder vidtas.

Hälsoaspekten är en fråga som tyvärr inte berörts i tillräckligt stor utsträckning då denna många gånger överskuggats av de andra nackdelarna. I storstäderna är det främst samhällets svagaste grupper som drabbas av alla giftiga partiklar som släpps ut. Det är de som vistas på låg höjd som barn och rullstolsburna vilka främst tvingas inhalera giftpartiklarna varje dag. De allra värsta miljöförstörarna däremot som sitter högt uppe i statsjeepar kommer däremot lindrigt undan.

Problemet med bilismen är genomgripande i hela vårt samhälle som tyvärr till ett oräkneligt pris har anpassats till bilen. Hela den fysiska planeringen av vår miljö menar jag har på ett mycket olyckligt sett anpassats till bilismen. Detta har också fått stora miljömässiga konsekvenser, men även lett till att skalan anpassats till bilens mått och inte till människans. Anpassningen till den ökade blismen går inte att inom rimliga gränser driva hur långt som helst. Vi får helt enkelt inte plats med fler bilar i våra stadskärnor, utan måste begränsa den nuvarande bilismen.

Utvecklingen av bilismen under senare delen av 1900-talet och början av 2000-talet måste få ett slut och då räcker det inte med miljövänliga bilar. Bensinskattehöjningen är ett viktigt steg på vägen och måste följas av andra. För målet måste vara att minska antalet bilar och resor med dessa för att istället cykla, gå och resa kollektivt.

Annonser

37 Responses to Bensinpriset höjs, ett viktigt steg mot minskad bilism

  1. Fredrik Brange skriver:

    Jag instämmer till fullo. Ironiskt nog så är det ju cyklisterna – som är miljövänliga – som får inhalera avgaserna när man cyklar bakom bilarna. JA TACK till höjda bensinskatter och bussbiljetter. Principen ska förstås vara att bilismen ska bära sina egna kostnader, både vad gäller hälso- och miljöeffekter liksom slitage osv.

    Jag tror inte på ett samhälle utan bilism. Bilarna är en viktig del i vår välfärd och utvecklingen till ett modernt samhälle, eftersom bilarna har förbättrat våra kommunikationer avseevärt. När det gäller hälso- och miljöeffekter så finns det ju teknik som kan fixa till dem problemen. Problemet idag är att det inte fungerar tillräckligt effektivt och att kostnaden är för hög. När det gäller slitage och överbelastning så tror jag nog att man kan effektivisera en hel del, i korsningar, rondeller osv. Genom att använda olika styrmedel så som avgifter och skatter tror jag att man kan få bukt på problemen. Det ”enda” som saknas är politisk vilja.

  2. Johan Richter skriver:

    Ska man använda styrmedel (vilket man ska) ska man använda så riktade styrmedel som möjligt. Höjd bensinskatt är ett synnerligen indirerkt sätt att komma åt problemet med olyckor och därför dåligt.

    Höjd bensinskatt leder till mindre körande vilket kan minska olyckorna men det gör ingenting för att göra det körande som faktiskt sker säkrare och det gör ingenting för att minska olyckorna från dem som använder andra bränslen än bensin.

    Så bensinskattehöjningen, som kanske är bra och kanske dålig, kan inte motiveras med den minskade olycksrisken enligt min mening.

  3. Emil Strand skriver:

    Det kan definitivt motiveras genom den minskade olycksrisken eftersom minskat körande, vilket kommer bli effekten följdaktligen leder till färre olyckor. Således en effekt som man kan motivera detta med. Jag anser inte det vara det främsta motivet till höjningen men bör tas med.

    Att göra körandet säkrare och att effiktivisera de befintliga vägarna genom ombyggnad, tillbyggnad, nybyggnad skall givetvis fortsätta. Men jag vänder mig mot alla de omfattande satsningarna på vägar som genomförts. Detta löser knappast problemet. Det är detta synsett som jag är mkt. kritisk emot avseende Borgs uttalande om mera vägsatsningar.

    Borgs lösning tror jag leder till ett amerikanskt samhälle i detta avseende. Där vägtrafiknätet är oerhört mycket utbyggt och järnvägsnätet ligger kraftigt efter och cyckel resp. gångbanor i princip inte existerar.

    Lösningen på framtidens trafikproblematik ligger inte i fler och större vägar. Nej, tack till fler Dennispaket och liknande! Det vore förödnde om en ny borgerlig politik går i detta spår som var fallet 91-94.

  4. Fredrik Brange skriver:

    Jag instämmer och det är därför Hallandsåstunneln bör slutföras! 😉

  5. Emil Strand skriver:

    Nja, jag vill minnas att det ingick en del kassa tunnlar för spårtrafik i dennisprojektet som genom bra beslut skrotades.

    Och den 21 dec i SDS kunde vi läsa om nya problem med tunneln. Tydligen är den inte stabil nog och tåg riskerar att knäcka betongfundamenten.

    Vad var det jag sa??

  6. Jessica Presits skriver:

    förvisso anser jag att kollektivtrafik och cykel är bättre för miljön än att ta bilen. Men jag måste säga att ni stadsbor är väldigt egoistiska när ni förespråkar höjd bensinskatt och dylikt för att folk ska sluta köra bil. Och framställer det som om det vore något självklart att ”om det blir dyrare att köra bil så tar folk cykeln istället”. Visst är det betydligt bättre för någon som bor i exempelvis Lund att ta cykeln istället för bilen. (det hade jag själv även gjort om jag vore bosatt i Lund) Men vi andra som bor X antal mil från jobbet (och därmed inte har cykel som ett alternativ för att ta sig till jobbet) drabbas ganska ordentligt av en sån här politik.

  7. Fredrik Brange skriver:

    Det är kanske helt enkelt inte hållbart med att vi bor för utspridda…

  8. Emil Strand skriver:

    ”Hela Sverige skall leva!” instämmer jag i. Visst är jag stadsbo men jag har under en tid bott i glesbyggd (nedre norrland) så jag är inte helt obekant med problematiken.

    Därför kan jag tänka mig högre avdrag för bilresor i glesbyggd (och då räknas inte skåne dit). I Skåne däremot är det rimligt med fortsatta subventioner av kollektivtrafiken. Det är främst resor under 1 mil som jag anser att man bör cyckla.

  9. Fredrik Brange skriver:

    Visst vore det bra om hela Sverige kunde leva men ur miljösynvinkel så kanske det inte är hållbart så länge våra bilar inte blir mer miljöanpassade. När man bosätter sig ute på landet bör man ju vara medveten om att det är dåliga kommunikationer och att bensinpriset är högt. Jag motsätter mig att vi stadsbor ska subventionera glesbygdens utsläpp. Bensinen ska bära sin egen kostnad!

  10. Johan Richter skriver:

    Min åsikt är att när vi sätter bensinskatten ska vi bara fundera kring hur mycket som är motiverat utifrån miljösynpunkter, och inte låtsas som andra aspekter på frågan finns. (T ex regionalpolitiska och olycksrisken.)

    Bara om vi sedan kommer fram till att vi saknar mer direkta medel att uppnå våra regionalpolitiska eller säkerhetsrelaterade mål kan vi gå tillbaka och diskutera om vi bör ändra bensinskatten utifrån sådan utgångspunkter.

  11. Jessica Presits skriver:

    Fredrik, tänk på att folk inte bara bosätter sig hur som helst ute på landet. Det finns många faktorer som bidrar till varför man inte bor i en stad, exempelvis priset på bostäder och om det överhuvudtaget finns bostäder lediga! Hur skulle det se ut om alla helt plötsligt blev tvungna att flytta in till närmaste stad för att det blir för dyrt att köra bil? totalt kaos tror jag. (för att inte tala om hur många som hade gett upp arbeten som exempelvis bönder)

    Dessutom är det inte bara tal om folk som bor ”ute på landet”. Alla vet redan att det är dåliga kommunikationer ute på landet. Det jag talar om är diverse byar. Menar du då att de skulle behöva lämnas tomma bara för att de råkar ligga t.ex. 2-3 mil från en stad och folket som bor där inte har råd att köra bil?

  12. Fredrik Brange skriver:

    Jessica, du målar upp extremscenarier. Jag menar inte att alla ska bosätta sig i städer, det jag menar är att man faktiskt får betala för den miljöförstöring man orsakar. Om man bor ute på landet kan man inte förvänta sig att andra ska subventionera sitt eget bilresande. Mellan byar finns det ju dessutom ofta kollektivtrafik. Bilen kommer ju också att finnas kvar som möjlighet, det är bara det att den som orsakar miljöproblemen också ska få stå för kostnaderna för att åtgärda miljöförstöringen. Det är ingen rättighet att få bosätta sig var som helst och sedan ha möjlighet att kunna köra bil!

    Med ökat bensinpris blir det dessutom fler som åker kollektivt och därav kanske man utöka kollektivtrafiken. Jag tror dock att tekniken kommer att möjliggöra miljövänliga resor med bil inom en inte allt för avlägsen framtid.

  13. christoffer skriver:

    Jag finner ett par stora fel med hela denna diskussionen.

    1) alla antar att det bara finns bensindrivna bilar.

    2) alla antar att enda setet att hantera bilismens negativa sidor är att minska billismen.

    Detta är den normala kontexten som bilism diskuteras i i Sverige Och det måste vara en av MP’s och V’s största segrar då det sätteer sådana skyglappar för ögonen att till och med en liberal blog pratar ”inom lådan”

    Jag skulle vilja titta på situationen ur det rent liberala perspektivet. där enda anlednigngen till att staten ska ingripa är om man orsakar ksada på andra.
    Ur det perspektivet så är en höjning av skatten på bensin bra eftersom den år rimligt proportionell mot den skada som förbränningen av bensinen orsakar. Och om man byter bränsle (så att man inte längre orsakar skada) så kan man fortfarande köra bil och drabbas då inte av skatten. dvs ett lämpligt ekonomiskt styrmedel.

  14. Fredrik Brange skriver:

    Mm, men det finns ju i princip inga miljövänliga konkurrenter till bensinen idag (vad jag vet – jag är inte jätteinsatt i området). Visst, det finns miljövänliga drivmedel men de har ofta många nackdelar, exempelvis att det inte finns så många ställen att tanka på.

  15. Emil Strand skriver:

    Nej, Christoffer jag är säker på att vi alla är medvetna om att det finns miljövänliga bilar och utgångspunkten i mitt resonemang är att dessa skall gynnas och där verkar vi vara överrens.

    Däremot är jag övertygad om att vi måste minska bilismen och at det är ohållbart med den ökning av bilism som vi hitills sett.

    För vad är alternativet? ytterligare bilköer, flytta över pengar från kollektivtrafiksatsningar till mera gigantiska vägsatsningar. Riva ex. Lunds äldre bebyggelse för att anpassa till retionell vägtrafikplanering av 60- och 70-tals modell. I de diskussioner som vi haft i plan och miljögruppen verkar du som Jörgen påpekat driva 60- och 70-talets politik med bilismen som mått. Jag anser att detta är en förlegad politik och att bilismen har nått sin begränsning. Jag vill inte se en amerikansk utveckling där vi tillbringar timmar i bilköer. Du löser inte detta med en dyrbar vägpolitik.

    Jag vill inte se att 60- och 70-talets massiva rivning av spårtrafiken upprepas för att ge plats åt motorvägar. Tänk om vi behållit den fantastiska infrastruktur som en gång fanns i Sverig avseende spårtrafik i stället för denna gigantiska felsatsning på vägar.

    Ur det socialliberala perspektivet anser jag inte att vi skall gynna vägtrafiken ännu mer. Det går inte ihop med liberalismens ideer att expropiera mark för vägbyggen som måste göras med fortsatt bilism. Det är inte V och mp som har satt några skygglappar på min utgångspunkt. Ty tillskillnad ifrån dessa vill jag inte förbjuda några alternativ och jag säger inte nej till alla vägsatsningar.

    Men de mest mijövänliga bilar som finns idag kommer inte i närheten av tågets miljövänlighet, så innom en överskådlig framtid är inte ökad bilism det mest miljövänliga. Bussar som drivs med miljöbränsle tenderar också att vara mer miljövänliga än miljöbilar så miljöbilarna är och förblir underlägsna kollektivtrafiken, för att inte jämföra med cyckel och gångtrafik som i princip saknar miljöpåverkan!

  16. Jessica Presits skriver:

    Nej Fredrik, jag målar inte upp några extremscenarier. Men visst har du rätt, det går kollektivtrafik mellan byar. Men jag måste påpeka att det ofta är skrattretande hur sällan exempelvis bussar går. Och det gäller då Skåne, som i förhållande till resten av Sverige har bra kollektivtrafik (!)

  17. Johan Richter skriver:

    Just det christoffer tar upp är en av de viktigaste anledningarna till att bensinskatt är att föredra framför sådana mer planekonomiska åtgärder som miljöpartister ofta föreslår. T ex att förbjuda stormarknader utanför städerna.

    Bensinskatt är ett bra verktyg mot utsläpp eftersom det direkt angriper problemet och gör det dyrare att släppa ut, men ett dåligt verktyg mot olyckor eftersom det bestraffar ett het annat beteende än det vi egentligen vill motverka.

  18. Emil Strand skriver:

    Ja, vi skall inte förbjuda saker som stormarknader eller sätts stopp för alla nya motorvägar eller liknande detta är förksatligt.

    Men frågan är om vi nöjer oss med att ersätta besinbilar med mer miljövänliga alternativ eller om målet skall vara att minska bilismen totalt. Utav alla de anledningar jag räknat upp anser jag att vi måste minska bilismen totalt. För att åstadkomma detta måste ekonmiska styrmedel användas i form av skatter, i form av ökade investeringar på kollektivtrafik lösningar och att komma bort från massiva vägsatsningar.

    Så frågan blir Johan anser du att vi måste minska bilismen totalt eller delar du Christoffers uppfattning att detta inte är nödvändigt?

  19. Johan Richter skriver:

    Jag tror inte på någon betydande minskning av bilismen, nej. Det är så pass bekvämt för det flesta att jag tror det är väl motiverat att ha det kvar.

    Alternativ som att cykla eller gå funkar i städer som Lund om man är student, men är inte ett realistiskt alternativ i många andra omständigheter. (För säg, barnfamiljer som storhandlar eller resor till andra städer.) Och kollektivtrafiken kommer alltid vara begränsad i sin kapaticitet.

    Men jag vill klargöra min inställning lite. Jag tycker definitivt man ska motverka bilismens skadliga effekter, som de skadliga emissionerna, genom miljöskatter om det är en lämplig metod, och andra medel om det inte fungerar.

    Det kommer säkert leda till mindre bilkörning, allt annnat lika, än om vi inte gjort något åt problemen. Men i vilken utsträckning det leder till att folk minskar sitt bilkörande, köper miljövänligare bilar eller tycker det är värt att betala kostnaderna för att köra sina gamla miljöförstörande bilar ska framförallt allt vara upp till dem att avgöra själv. Jag tror således på marknadslösningar även på det här området. Jag är inte mer beredd att ha som politiskt mål att minska bilismen än jag vill ha politiska mål för hur mycket trä vi ska producera i Sverige eller hur mycket märkeskläder vi ska importera.

  20. Fredrik Brange skriver:

    Jag instämmer på vad Johan skriver. När det gäller trängsel så borde det väl egentligen fixa sig självt. Om det blir långa köer osv så drabbar det ju bilisterna negativt och minskar bilens konkurrenskraft gentemot kollektivtrafiken och cykeln. Det jag menar är att trängseln är ett sätt att få människor att välja andra transportsmedel.

  21. Emil Strand skriver:

    Jag tror att det är en nödvändighet med kraftigt minskad bilism. Jag anser inte bara att det bör vara ett politiskt mål utan att en fortsatt ökning av bilismen är en ohållbar utveckling. Men syftet skall inte vara att avveckla bilismen då jag tror att det är en nödvändighet i ett modärnt samhälle.

    Argumentet att det är bekvämt tror jag som du är ett mycket viktigt argument för att ha det kvar. Men det är ohållbart med hänsyn till miljö, hälsa, ekonomi och stadsplanering. Att cyckel fungerar i mycket större utsträckning om man bygger nödvändig infrastruktur för detta (som dessutom är betydligt billigare än infrastruktur för bilismen). Att cyckla fungerar i mycket högre utsräckning för människan i avstånd under 1 mil eftersom kroppen är byggd för rörelse men inte för stillasittande som är ett mycket stort hälsoproblem. Det är rätt att kollektivtrafiken är begränsad i sin kapacitet, men det är bilismen är det i än högre grad i städerna där de flesta bor (och kommer att göra det i ännu större utsträckning i framtiden)

    Bilismens förespråkare lever dessutom med acceptansen av ca 500 döda varje år. Jag kan inte komma på något annat område där vi accepterar sådana dödstal. Det ter sig allt mer uppenbart att vi måste acceptera hundratals döda varje år om vi inte minskar bilismen.

  22. Emil Strand skriver:

    Jaha, löser sig själv med trängsel. Ja det borde absolut var, men så är det inte. Se på USA se på trängseln i världens huvudstäder, det löser sig inte alls själv. Utifrån ert resonemang borde ni vara emot trängselskatter. Detta som alla borgerliga partier var emot och även S från början. Men se vad fel alla hade och nu har man ändrat sig.

  23. Johan Richter skriver:

    Jag är för trängselskatt och har varit det länge. Att man kör bil ökar trängslen för andra och det är rimligt att man får betala en avgift för det.

    Jag är övertygad om att olyckorna kommer minska i framtiden, när det utvecklas bilar som
    styr sig själva t ex.

    Men fram till dess så är jag beredd att leva med olyckorna, ja. Det gäller på alla områden att våra insatser för att rädda människoliv måste begränsas på grund av begränsade resurser.

  24. Emil Strand skriver:

    Bilar som styr sig själva. Jag vet inte om du såg 60-talsserien om Sverige år 2000 som sändes i repris 1999. Då förutsåg man just att bilarna skulle styra sig själva år 2000. Teknisk prognosverksamhet är ju ett interessant område, men jag vill med detta höja ett varna för överdriven teknikoptimism.

    Att du är för tränselskatter förvånar mig utifrån ditt resonemang om att du inte vill ha ett mål att minska bilismen. Är det inte just detta som är målet med trängselskatterna? Då de inte tar hänsyn till vad de olika fordon släpper ut.

    Angående trafikdöden instämmer jag helt med att vi får acceptera ett antal olyckor pga. all nytta med bilismen. Men hundratals? Och ca490 för 07 när Nollvisions delmål 07 var 270 är ju ett misslyckande som vägverket konstaterar.

    Men du är alltså beredd att leva med olyckorna. Detta borde rimligtvis inebära att du är mot nollvisionen. Denna vision som innebär ett steg mot att införa samma säkerhetstänkande som innom andra områden ex. arbetslivet, sjöfart och flyg. Som anhängare av nollvisionen delar jag inte din uppfattning och ser minskad bilism som en del i detta. Att vänta på tekniken är inget alternativ i denna vision och det enda vi vet med säkerhet är att det kommer att dröja innan fordonstekniken utvecklas på ett sett som leder till kraftigt minskade dödstal.

  25. Fredrik Brange skriver:

    När det gäller subventionering av landsortsbors bilåkande har jag följande åsikt: en stadsbo få betala mer i bostadskostnad som följd av att personen bor centralt, dvs personen behöver inte åka en timme för att handla eller för att åka till jobbet. En landsortsbo däremot har lägre bostadskostnad eftersom man inte bor så centralt. I gengäld får man en längre bilresa och således högre transportskostnader.

    Jag anser att det mest rättvisa är att respektive person betalar för det den använder. Stadsbon har ju valt att bo centralt, just för att slippa köra bil i flera timmar varje dag, och får därför betala högre hyra. Landsortsbon har ju valt att bo icke-centralt för att få en lägre hyra, men istället en längre transportssträcka. Med detta resonemang kan jag inte förstå varför stadsborna då ska subventionera landsortsborna?

  26. Johan Richter skriver:

    Jag är motståndare mot nollvisionen, ja. Vi hade kunnat eliminera alla dödsfallen i trafiken idag om vi velat, men vi inser att et inte är kan ske till rimliga kostnader. Och det kommer det inte kunna ske inom en snar framtid heller, så att ha ett mål med noll döda är löjligt.

    Trängselskatten har som mål att få folk att betala för de problem de orsakar andra människor, samma som bensinskatten. Det är inte samma sak som att ha ett direkt mål att minska bilismen.

    Jag är teknikoptimist, ja. Det är klart att vi inte kan veta hur länge det dröjer innan vi får självstyrande bilar, även om man redan gjort experiment på motorvägar med det. Det var sagt för att illustrera att jag inte tror det är för alltid givet att vi måste ha så höga olcykstal som idag.

  27. Emil Strand skriver:

    Nja, nollvisionen är just en vision och inte ett mål. Det är sant som jag skrivit att det finns delmål. Men att det inte finns något direkt mål med noll döda i trafiken är givetvis självklart eftersom detta är orealistiskt.

    Visionen handlar istället om att införa samma tänkande som i andra samhällssektorer och detta finner jag rimligt. Det handlar också om att prioritera människor framför bilar i fråga om skador (vilket men inte gjort innan). Denna vision anser jag inte skiljer sig från andra visioner som vi ju inte kommmer att uppnå ex. jämstäldhet, frihet osov.

    Trängselskatten utgick mig veterligen ifrån att minska bilismen och det var också det som blev resultatet. Tydlig skillnad eftersom bensinskatten fått till effekt att miljöbilsförsäljningen ökad och inte samma stora resultat på minskad bilism.

    Målet är varken i S,V och mp:s förslag eller de borgerligas att man betalar för problemen man orsakar ex. olyckor i sthlm:s innerstad. Det är detta som är målet med ex. alkoholskatten där delar av denna går till reahbilitering. I stället går trängselskatterna till andra infrastruktursatsningar.

    Ang. subventionering av landsortsbors bilåkande har du rätt i Skåne och motsvarande. Men helt fel i norrland där ditt antagande inte stämmer (Därav det jag skrev i min tidigare kommentar). Ty, det finns inget samband mellan bostadskostnad när avstånden blir norrländska om du bor en eller tio mil från centralorten ger inte en tiofaldig sänkning av bostadkostnaden. Snarare tillkommer kostnader pga. klimat och i fallet bilism gör dålig vägar mycket snö att kostnaderna sitiger.

    Varför är det då rimligt med subventioner för dessa? Jo, eftersom samhällsutvecklingen generellt har drabbat dessa grupper mycket hårt. Centraliseringen har knppast gynnat norrlands inland. Jag anser att det finns en likhet med motiven till avskaffad fastighetsskatt där grupper drabbades bara för att de bodde i attraktiva områden och därför gick hela alliansen ut och lovade avskaffande av denna skatt. Norrlandsborna är tyvärr inte lika röststarka men har drabbats hårdare av utvecklingen mot ett allt mer centraliserat samhälle.

  28. Johan Richter skriver:

    Om nollvisionens innehåll består i att vi ska ha samma säkerhetstgänkande i trafiksektorn som på andra områden är jag bakom den. Ett problem med mycket politik kring risk är att den inte prioriterar resurserna för att rädda människoliv effektivt. På vissa områden vidtas det åtgärder som kostar enormt mycket per räddat liv, när man hade kunnat rädda fler till samma kostnad om man satsat det någon annan stans.

    Men eftersom Vägverket och liknande redan är ganska duktiga på att tillämpa samhällsekonomiska kalkyler i sitt arbete misstänker jag att det snarare är trafiksektorns säkerhetstänkande som borde återfinnas på andra områden.

    Jag tror vi har ganska olika syn på vad det innebär att internalisera externa effekter.

  29. Emil Strand skriver:

    Ja, det är definitivt ett problem att kostnaderna för att förverkliga nuvarande nollvision är mycket höga och torde bli ännu högre i framtiden. Det är alldeles uppenbart för mig att det dämed inte kan motiveras med stora vägtrafikinvesteringar utifrån bla. nollvisionen.

    Och det är just därför bilismen måste minska eftersom som du skriver kostnaderna blir enorma per räddat människoliv i alternativet. Det är därför ohållbart med dagens ökning av bilismen som jag skrivit.

    Men du kan inte sitta på två stolar samtidigt. Du kan inte vara för nollvisionen, men mot att framgent satsa enorma summor på olika byggprojekt som förbättrar säkerheten. Samtidigt som du är mot en minskning av bilismen som också skulle leda till färre antal döda.

    Vad du menar med att ”internalisera externa effekter” får du förklara. Men att vi har olika utgångspunkter i våra resonemang är uppenbart.

  30. Johan Richter skriver:

    Vissa aktivititeter medför en kostnad för andra, t ex utsläpp av olika föroreningar. Det kommer leda till problem på en oreglerad marknad eftersom utsläpparen inte kommer ta hänsyn till den skada den orsakar andra.

    Tanken med att internalisera externa effekter är man inför en avgift på dessa beteenden som är lika stor som kostnaden man åsamkar andra. Då behöver man inte införa några andra begränssningar på marknaden utan i övrigt kan den sköta sig själ som vanligt.

    Tanken är fundamental för all liberal miljöpolitik.

  31. Johan Richter skriver:

    Vissa aktivititeter medför en kostnad för andra, t ex utsläpp av olika föroreningar. Det kommer leda till problem på en oreglerad marknad eftersom utsläpparen inte kommer ta hänsyn till den skada den orsakar andra.

    Tanken med att internalisera externa effekter är man inför en avgift på dessa beteenden som är lika stor som kostnaden man åsamkar andra. Då behöver man inte införa några andra begränssningar på marknaden utan i övrigt kan den sköta sig själ som vanligt.

    Tanken är fundamental för all liberal miljöpolitik.

  32. Emil Strand skriver:

    Ja, denna utgångspunkt delar jag givetvis även om jag inte kan minnas att jag hört uttrycket tidigare.

    Men det man inte får glömma är helhetsperspektivet och svagheten i ekonomiska teorier (eller alla teorier för den delen). Det är här jag menar att vi har olika utgångspunkter.

    Jag vill exempelvis inte ha ex. en kriminalpolitik som utgår ifrån att det en mordutredning får kosta 300 000 USD och när man sedan nått upp till denna maxsumma så läggs utredningen ned eftersom det på rationella ekonomiska grunder inte är försvarbart.

    Det jag är kritisk emot kan i huvudsak delas upp i två kategorier: Dels att det inte går att exakt värdera miljön i kronor och ören, vad kostar ren luft, rent vatten osov. Dels att andra effekter som psykologiska ex. föredömmets makt eller konsekvenser på andra områden utanför miljöpolitiken.

  33. Johan Richter skriver:

    Jag anser i varje fall att vi på marginalen borde bli mycket mer ekonomistiska.

    Var gränsen går är en intressant fråga som jag inte vill spekulera över i dagsläget.

  34. Emil Strand skriver:

    Ja, jag delar din uppfattning att ekonomisk vetenskap borde spela en större roll i flertalet politiska frågor.

    Dock får inte ekonomismen bli till självändamål, vilket jag tycker Borg tidvis är inne på.

  35. Katrina skriver:

    Pretty great post. I simply stumbled upon your weblog
    and wished to mention that I have really enjoyed surfing
    around your blog posts. After all I will be subscribing to your
    feed and I hope you write again very soon!

  36. icivics.org skriver:

    If some one wishes expert view about blogging then i suggest
    him/her to go to see this blog, Keep up the fastidious job.

  37. These kinds of queries are ones each and every seller struggles along with as he attempts to affect an account balance involving justness and also earnings. We’re company followers in which any kind of income earned in the fair along with equitable method can be well-deserved, regardless of how small or large. However, we consider any earnings earned by simply strategic treatment from a section of any financial transaction to be unconscionable again, no matter how big or small.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: