Vad betyder Guantanamo-domen?

Igår kom domen från amerikanska HD i Boumediene v. Bush, ett fall som handlar om fångarna på Guantanamo.

Mer specifikt handlar det om vilken rätt de har att få sitt frihetsberövande prövat i civila domstolar.

Frågan i målet var om fångarna hade rätt till Habeas Corpus. Habeas Corpus är en av de äldsta rättigheterna i anglo-amerikansk rätt och är rätten för en person som frihetsberövats att få den lagliga grunden för detta prövat i domstol. Både företeelsen och namnet går tillbaka till 1600-talets England.

Rätten till habeas corpus är skyddad i den amerikanska grundlagen. Det skyddet fanns med redan från början i författningen och är således äldre än t om de flesta rättigheterna i den amerikanska författningens rättighetskatalog.

Frågan i målet var om den rätt också gällde på Guantanamo trots att det formellt sett inte utgör en den av USA utan arrenderas från Kuba. HD hade redan tolkat den vanliga amerikanska lagen så att denna rätt gällde  i ett mål för fyra år sedan. Men kongressen svarade med att ändra lagen för att göra klart att denna rätt inte gällde.

Frågan i det nuvarande målet var om denna lagändring stred mot författningen. HD gav med röstsiffrorna 5-4 svaret ja, så trots kongressens motstånd kommer fångarna ha rätt att få sin sak prövad i de vanliga federala domstolarna. Jag tyckte beslutet var det enda rimliga. Om fångarna hade varit i USA hade ingen tvivlat på deras rätt att till habeas corpus och att låta presidenten smita undan från det genom att hålla dem fängslade utomlands känns ganska märkligt.

Men det är för tidigt att säga vilken den praktiska effekten av detta beslut blir. Det beslut var närmast procedurellt, ännu är det inget sagt från HD om vilken juridisk standard som ska tillämpas när man bedömer habeus corpus-ansökningarna.

Vilken bevisbörda presidenten ska ha om han vill fortsätta hålla fångarna inlåsta har HD inte sagt något om än. Visserligen tror jag det finns en majoritet i det nuvarande HD för att ge fångarna rätt till en mer omfattande rättsprövning än den kongressen velat ge dem, med högre bevisbörda för presidenten och mer procedurala rättigheter för fångarna, men det kan ta något eller några år innan fallet kommer tillbaka till HD och då kan någon eller några av ledamöterna avgått.

Det bästa vore så klart om kongressen och presidenten agerade. De som fångats på slagfält borde antingen släppas, ställas inför militärdomstol för krigsbrott eller behandlas som krigsfångar. De som har gripits på andra ställen, t ex Bosnien eller Gambia, borde omedelbart släppas eller ställas inför vanlig civil domstol.

Trots att den praktiska effekten av domen än så länge är oklar är det glädjande att HD inte lägger sig platt för de presidenten och kongressen, trots krigsläget.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: