Kommentar till grundlagsutredningen

Grundlagsutredningen har presenterat sitt betänkande med förslag på förändringar av grundlagen. Några av förslagen kommenterar jag nedan.

Spärren vid personval sänks till 5%. Många borgerliga tycker det är bra eftersom det ”ger väljarna mer makt”. Det tycker jag är ett för enkelt synsätt. Om majoriteten skulle vilja ha exakt den ordning som som finns på partilistan t ex så kan de kanske inte få det på grund av en liten minoritet som föredrar en kandidat. Vad som är väljarnas vilja är faktiskt svårt att alltid entydigt definiera, vilket illustreras av t ex Arrows sats . Vad förändringen kommer ge är mindre partidisciplin vilket kan vara både bra och dåligt. Jag tycker förändringen ska bedömas på just sådana pragmatiska utgångspunkter snarare än att utgå att den per definition är mer demokratisk.

Uppenbarhetsrekvisitet tas bort. Det innebär att det blir lättare för domstolar att undvika att tillämpa lagar som strider mot grundlagen och förordningar som strider mot lagen. Jag har tidigare uttryckt skepsis mot en sådan förändring men jag har nog ändrat uppfattning. Det är bra att det finns en kontrollinstans innan riksdagen kan inskränka vissa grundläggande rättigheter, t ex yttrandefriheten.

Ingen författningsdomstol införs. Det är vissa borgerliga besvikna över men jag har svårt att förstå varför. Domstolar kan ha en aktiv lagprövning utan författningsdomstol som USA illustrerar utmärkt.

Möjlighet till kommunala extraval införs. Det är bra, ibland kan det behövas för att få ett fungerande styre.

Diskriminering på grund av sexuell läggning läggs till de grunder det är förbjudet att diskriminera på. Det är en välkommen förändring.

På det hela taget så är förändringarna relativt små men bra enligt min mening. Jag tycker det är positivt att man lyckats uppnå enighet i utredningen om de här förändringarna.

Annonser

8 Responses to Kommentar till grundlagsutredningen

  1. Emil Strand skriver:

    Jag håller inte med dig om att sänkningen av personvalsgränsen inte skulle ge väljarna mer makt. Min snabba läsning av länken till Arrows sats (som jag inte tidigare kände till) gör inte att jag tolkar detta som att inte en sänkt personvalsgräns kan ge ökat väljarinflytande. Snarare tolkar jag det som att ett ökat väljarinflytande genom olika valsystem inte har möjligheten att perfekt kanalisera väljarnas preferenser, vilket jag finner högst rimligt. Men det som jag ser interessant är att kunna öka att väljarnas preferenser får genomslag även på vilka kandidater som väljs in och detta tror jag i högre grad kan uppnås med sänkningen av personvalsgränsen.

    Men att öka personvalet tror jag dock kommer att ha andra negativa effekter som att person riskerar att gå före politik. Men de senaste EU provvalen gör mig oroad för den nuvarande ordningen med beslutande minoriteten som i ex. KD och C petar kandidater som hamnat högt i provvalen, men som kan betraktas som ”icke politiskt korreketa”

  2. johan skriver:

    Arrows sats handlar ju inte direkt om personvalsgränser, men jag står fast vid att de som menar att den sänkta gränsen entydigt öker väljarnas inflytande är sådana som inte funderat på problemen med att entydigt definiera väljarnas vilja, vilket är precis vad Arrows sats illustrerar.

    T ex så är har ju det nuvarande personsvalssystemet problemet att det inte finns något sätt att uttrycka att man inte vill ha en person i riksdagen.

    Jag är inte överdrivet bekymrad att person skulle gå före politik. Även i länder med rent personval verkar de allra flesta rösta på parti. Och ett visst hänsynstagande till person är ju inte fel. Det är trots allt människor som sitter i riksdagen och bestämmer, inte partiprogram eller ideologier.

  3. Daniel Rhodin skriver:

    Jag håller inte med dig om författningsdomstolen. Hur ska man få en prövning i tex FRA-frågan utan en författningsdomstol? Ska vi vänta tills nån har giltiga skäl tilll att anmäla, sen köra det hela den vanliga vägen eller? Jag är inte jurist så jag kanske är ute på svag is. Men jag har uppfattat en författningsdomstol som att byta ut lagrådet mot en domstol. Hade lagrådet varit en domstol skulle antagligen inte FRA-lagen gått igenom, med tanke på hur mycket kritik de framförde mot lagförslaget.

  4. johan richter skriver:

    ”Hur ska man få en prövning i tex FRA-frågan utan en författningsdomstol?”

    I USA, ett land utan forfattningsdomstol, hade telekomforetagen eller deras kunder kunnat stamma justieministern (eller kanske kommunikationsminsitern) i domstol och begart att domstolen skulle utfarda ett forelaggande om att lagen strider mot grundlagen och darfor inte ska tillampas. Pa sa satt hade fragan blivit provad. Eller sa hade ett telekomforetag kunnat vagra folja lagen och sedan nar de blivit atalad aberopa som forsvar att lagen stridetr mot grundlagen.

    Vi kan ju notera att nar domstolar provar om svensk lag star i overenstammelse med Europakonventionen eller EG-ratten sa gors det i de vanliga domstolarna, inte i nagon sarskild forfattningsdomstol.

  5. Emil Strand skriver:

    Jag håller med om att det till viss del är bra att man fokuserar mer på personers förmåga ex. ledarskapsförmågan. Men risken är ju att kända personer från nöjesindustrin (motsv.) kan göra polisk karriär på kändisskap istället för på politik.

    Att entydigt definiera väljarnas vilja är ju synnerligen svårt och jag tror i princip alla som tittat lite närmare på valsystemens utforming kommit till denna insikt. Arrows problematiserande kring att få väljarnas preferenser i valsystem är inte de enda invändningarna som visar på svårighten att få väljarnas preferenser att slå igenom. Men jag kan på intet sätt se att Arrows sats skulle vara något som helst belägg för att en lägre personvalsgräns inte skulle ge mer väljarinflytande än en högre personvalsgräns.

  6. johan skriver:

    ”Men risken är ju att kända personer från nöjesindustrin (motsv.) kan göra polisk karriär på kändisskap istället för på politik. ”

    Det kan hända i en liten utsträckning men jag ser inte det som något större hot. Om det råkar sitta någon i riksdagen som blivit invald för att hon är känd, istället för att hon gjort lång och trogen tjänst i ett parti är inte hela världen.

    Angående personvalet: Jag har redan påpekat att det blir svårare som väljare att veta vilka personer man röstar in med ett ökat personval, en tydlig minskning av väljarinflytandet. För att veta om denna förlust är större än vinsten man gör av att kunna stödja en viss kandidat måste man ha en tydligare definition av väljarinflytande än vad som oftast förekommer i debatten. Jag står fast vid att många personvalsförespråkare har en för enkel syn på hur vi kan definiera väljarinflytande.

    Jag ska ändra inlägget för att klargöra lite vad jag menar med Arrows sats.

  7. Emil Strand skriver:

    Motsättningen mellan lång och trogen tjänst i partiet kontra kändisskap är inte det jag ser som en risk utan kändisskap kontra politik. Att människor har möjlighet att väljas trots att man inte har en lång partitjänst bakom sig tror jag är bra. Däremot finns risk att mer kända personer inte har någon genomtänkt politik med ändå blir valda och detta ser jag som en risk (vilket det finns en hel del exempel på), om än inte en överhängande sådan då jag tror att sänkt personvalsgräns är positivt.

    Jag kan instämma i att många förespråkare har en för enkel bild av fördelarna med personvalet. Men jag hävdar fortfarande att ”…jag kan på intet sätt se att Arrows sats skulle vara något som helst belägg för att en lägre personvalsgräns inte skulle ge mer väljarinflytande än en högre personvalsgräns.”Däremot kan jag vidare hålla med dig i mycket av din probelmatisering av väljarinflytande och hur mad definierar väljarnas preferenser.

  8. David skriver:

    Väldigt intressant, det här med Arrows sats. Jag hade faktiskt inte tänkt i de banorna innan, och då tragglade jag mig ändå igenom halva ”Social Choice and Individual Values” för några år sen, så det är ett resultat jag känner till väl.

    Generellt är det ju så att vi aldrig kommer att hitta ett perfekt röstningsförfarande enligt satsen (därav problemet). Man skulle ju kunna tänka sig att väljarna fick möjlighet att rangordna kandidaterna, och att man sedan gav förstaplatsen åt den kandidat som fick flest förstahandsröster, flyttade ner de andra kandidaternas förstahandsröster till andra plats osv. tills listan var fylld. För enkelhetens skull skulle det kunna finnas möjlighet att ”kryssa för listan” som sossarna vill ha, dvs. bara att sätta ett kryss och godkänna partiets förslag till rangordning, något som det är oklart hur det skulle kunna integreras idag med gällande system. Då skulle det bli väsentligt mycket svårare för en kandidat som endast har stöd av en liten minoritet av väljarna att komma högt upp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: