Var det bra att åka till månen?

För 40 år sedan lyfte Apollo 11 från Florida och påbörjade sin färd mot månen. Dess landning på månen 4 dagar senare var höjdpunkten på en rymdsatsning som i dagens penningvärde förmodligen kostade över en biljon kronor.

Var det väl använda pengar?

För att svara på det får man försöka väga fördelarna mot nackdelarna. Vad är då fördelarna?

Vetenskapligt sett har rymdfärderna ökat våran kunskap om månen så klart. Men knappast på ett sätt som motiverar mer än en bråkdel av kostnaden. Visserligen är utomjordisk geologi intressant men inte intressant jämfört med alla andra satsningar.

Har tekniska spinoff-effekter motiverat kostnaden? Det är väl troligt att en del uppfinningar skett som inte skett annars eller som inte skett lika snabbt annars. Men tillräckligt många för att motivera kostnaden? Om vi vill utveckla bättre datorer för användning på jorden är det inte effektivare att satsa pengarna på teknikutveckling, snarare än att skicka en raket till månen och hoppas vi råkar uppfinna något vettigt samtidigt? Att den enda uppfinningen jag hört talas om som kommit från Apollo-programmen är Teflon-stekjärn gör mig lite skeptisk. (Ingen aning om Teflon-stekjärn verkligen kommer därifrån.)

De politiska fördelarna då? Det är väl väldigt svårt att avgöra vilka de var. Bidrog kanske projektet på lång sikt till det Kalla Krigets slut och kommunismens fall genom att visa den kapitalistiska västvärldens överlägsenhet? (Ironiskt att det skulle ske genom ett statligt projekt i så fall.) Kanske men vi kan knappast mer än spekulera om det.

Sammantaget kan mitt liberala förnuft inte landa i någon annan slutsats än att det var ett vansinnigt slöseri med pengar. Men upprördheten över detta missbruk av skattemedel vill inte riktigt infinna sig, får jag väl erkänna. Så jag tillåter mig avsluta med dessa bilder.

Annonser

7 Responses to Var det bra att åka till månen?

  1. Emil Strand skriver:

    Jag tror det på det hela taget var en mycket bra satsning!

    Som liberal kan jag dessutom tycka att den tydliga kopplingen till statens kärnuppgift i säkerhetspolitiken väl motiverar detta. Satsning på forskning brukar också av liberaler ses som en viktig uppgift för staten.

    Spinoff effekterna på datorer och raketteknik var betydande. Sen kan man visst fråga sig om det inte hade varit bättre att direkt satsa pengarna på detta istället för att skicka människor till månen. Men här vill jag påstå att flertalet historiska erfarenheter visar att det tyvärr ofta är enbart genom dessa spinoffefekter som verkliga stor satsningar kommer på plats.

    Och att projektet bidrog till Sopvjetunionens fall torde vara uppenbart. Frågan är bara i vilken mån. De Sovjetiska rymdsatsningarna för att möta projektet var en del av att landet ”rustade ihjäl sig”.

  2. Johan Richter skriver:

    ”Satsning på forskning brukar också av liberaler ses som en viktig uppgift för staten.”

    Jag ifrågasätter inte principen att statliga satsningar på forskningen kan vara rätt i allmänhet. Jag ifrågasätter om denna satsning var värd pengarna.

    ”Men här vill jag påstå att flertalet historiska erfarenheter visar att det tyvärr ofta är enbart genom dessa spinoffefekter som verkliga stor satsningar kommer på plats.”

    Problemet med detta argument är var vi drar gränsen. Om det nu är lönsamt att skicka två personer till månen, varför inte sikta på att skicka en bataljon till Pluto som nästa steg?

  3. Emil Strand skriver:

    Visst kan man ifrågasätta apolloprojektet, precis som mamn kan ifrågasätta andra motsvarighter innom det man benämner ”big science”. Det man närmast då borde ifrågasätta är manhattanprojektet, där man satsade gigantiska summor på något än mer osäkert mitt under världskrig när resurserna var knappa och existensen för massa folkgrupper stod på spel. Men vinsterna var betydande och jag menar att stasningen var rätt, på motsvarande sätt som jag försvarar apollpprojektet.

    Du har givetvis helt rätt att det är ett bra mål att kunna skicka människor även till Pluto. Realisiskt skulle man kanske kunna säga att det skall vi kunna innan 2200-talets slut. Gränsen tycker jag går vid det realistiska som apolloprojektet var.

  4. Johan Richter skriver:

    Manhattanprojektet hade ju direkta militära tillämpningar om det lyckades, med potentialen att kraftigt förkorta världskriget.

    I jämförelse så gav ju Apolloprojektet lite bättre kunskap om månens geologi som enda direkta resultat. Om man kände ett behov av att satsa på big science kunde man säkert hittat ett projekt med bättre direkt avkastning, även om det kanske inte haft samma psykologiska effekt på Sovjetunionen.

  5. Emil Strand skriver:

    Manhattanprojektet motiverades som apollpoprojektet med att det var ett svar på fiendens satsningar. Så jag finner flera likhter.

    Som direkta resultat ser jag utvecklingen av raketteknologi och utvecklingen av mindre datorer som viktiga resultat med stora tillämpningar.

    Det hade säkert teoretiskt funnets flera bättre projekt att satsa på. Menrealistiskt utifrån den dåvarande situationen USA befann sig i är jag helt övertygad om att det var en mycket bra satsning som också gav viktiga resultat.

  6. Johan Richter skriver:

    Jag förutsätter att du då hoppas att Nasa satsar på Marsfärder?

    Det vore realistisk att sikta på att landa inom en 20-års period om någon är villig att satsa resurser.

  7. Emil Strand skriver:

    Ja, det vore ett bra nästa mål. Men jag tycker det varit lite oklara besked sedan 1962. Man skulle ju redan kring 1970 formulerat målet att ex. innan 1900-talets slut nå till Mars. Spekulationerna var länge många att sovjetunionens satsningar på rymdstationer och att människor var länge i rymden var en förberedelse för marsfärder.

    Jag tror tydliga mål har flera positiva psykologiska effekter. Däremot behöver inte rymdsatsningrna med nädvändighet vara så ambitiösa och med ett så pressat tidschema som under 60-talet. Utan självfallet måste de ekonomiska resurserna prioriteras. Men mer rymdfart och mindre bidrag tycker jag är bra!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: