En alternativ statsbudget

Emil Strand ville att jag skulle presentera hur jag tycker statsbudgeten skulle se ut. Det var ett bra förslag men som inlägg är det inte helt lätt att skriva.

Det är alltid lätt att hitta saker som man tycker staten borde lägga pengar på. För många i allmänheten stannar det politiska engagemanget kanske där. Men det är inte en tillräcklig grund för att presentera en budget eftersom man också måste besluta vad som inte ska få pengar.

I mitt fall har jag emellertid också lätt att hitta saker som jag tycker man borde skära ner på vilket gör det lättare att göra ett budgetförslag. Men fortfarande finns det svåra prioriteringsproblem. Men här kommer ett försök i alla fall.

Ett annat problem är att jag inte har utredningsresurserna som Regeringskansliet har som kan göra uppskattningar av vad olika reformer skulle kosta.

Men låt mig börja med några förändringar jag skulle vilja genomföra i statsbudgeten, som ett första steg. Vi tar de tråkiga sakerna i form av skattehöjningar och nedskärningar först.

Jag skulle återinföra fastighetsskatten i dess gamla form. Fastighetsskatten var impopulär men inte på grund av några rimliga orsaker enligt. mig. Jag misstänker att fastighetsskatten var impopulär eftersom den var så synlig i jämförelse med andra skatter som inkomstskatt eller arbetsgivaravgift. Lämpligtvis avskaffas den höjda reavinstskatten samtidigt vilket torde bli budgetneutralt.

Jag skulle göra om hela arbetsgivaravgiften till en inkomstskatt. Jag vill påstå att med väldigt stor säkerhet skulle det var en totalt budgetneutral reform, eftersom det inte spelar någon roll på lång sikt (lång sikt i det här fallet är kanske ett år) om skatten tas ut i form av arbetsgivaravgift eller inkomstskatt. Det nuvarande systemet tenderar att dölja vem som egentligen får betala för arbetsgivaravgiften.

De nuvarande låga skatten för sjöfarten skulle avskaffas.

Jag skulle avskaffa kulturstödet, i princip hela. Likaså skulle presstödet försvinna. Jag skulle avskaffa föräldraförsäkringen föräldrapenningen. Jag skulle spara in på högskoleutbildningen och införa studieavgifter.

Dessa reformer kan vara rimliga att genomföra till att börja med. Hur mycket pengar skulle det ge? Baserat på en hastig titt i statsbudgeten kommer jag fram till att mina besparingar inte skulle dra in särskilt mycket pengar, kanske en 38 miljarder.

Skatteutgiften för sjöfarten är budgeterad till 22 miljarder men jag tvivlar på att det verkligen kostar så mycket. Men låt mig säga att det skulle dra 20 miljarder så att jag får råd att göra några förändringar.

Jag hade gjort vissa andra omprioriteringar inom och mellan utgiftsområden också. Jag hade omprioriterat medel från tillämpad forskning till grundforskning. Jag hade också flyttat medel mellan områden. Medicin hade fått mer forskningspengar på bekostnad av andra områden. Jag hade också omfördelat pengar från sjukvården till medicinsk forskning. Även vissa biståndsmedel kan omfördelas dit.

Statens beredning för medicinsk utvärdering hade fått höjda anslag, kanske fördubblade. Även det kan finansieras genom minskade anslag till sjukvården.

De medel jag sparat in räcker till att avskaffa den statliga inkomstskatten så det får bli den första skattesänkningen jag genomför. Det skulle kosta cirka 43 miljarder. (Vid den typen av kalkyler som används i statsbudgeten där det inte antas leda till några beteendeförändringar.)

Återstående ca 13 miljarder kunde användas till att sänka bolagsskatten.

Annonser

3 Responses to En alternativ statsbudget

  1. Daniel Rhodin skriver:

    Intressant att du drog in både presstöd, kulturstöd och föräldraförsäkring med ett penndrag utan reflektioner över vad detta skulle innebära.

    Föräldraförsäkringen är en oerhört viktig försäkring – vem ska ha råd att vara hemma med sina barn det första levnadsåret annars?

    Varför strök du inte samtidigt barnbidrag, studiebidrag och möjlighet till studiemedel? Med det kan man ju spara in massvis med pengar som man kan sänka bolagsskatten med.

    Jag noterar att pensionärerna gick fria från nedsablade anslag.

    Här kommer ett tips till en ny skrivövning för dig: Hur skulle samhället se ut om dina förslag realiserades? Hur många fler skulle då gå utan utbildning, vad betyder det när barnafödandet avstannar osv.

    Jisses, att ni var såna neoliberaler på Luf Lund, det kunde man inte tro.

  2. Johan Richter skriver:

    ”Föräldraförsäkringen är en oerhört viktig försäkring – vem ska ha råd att vara hemma med sina barn det första levnadsåret annars?”

    De som sparat eller som kan acceptera en sänkt ekonomisk standard är väl det uppenbara svaret. För övrigt är det inte en försäkring utan ett bidrag.

    För övrigt har det blivit ett litet fel i inlägget, det var föräldrarpenningen som avsågs, inte hela föräldrarförsäkringen. Jag ska korrigera inlägget ovan. Sänkningen av bolagsskatten kommer då bli lägre tyvärr när jag räknar om. Föräldrarpenningen står för 23 av de 31 miljarder som föräldrarförsäkringen kostar.

    ”Varför strök du inte samtidigt barnbidrag, studiebidrag och möjlighet till studiemedel?”

    Eftersom jag inför studieavgifter så avskaffar jag självfallet också studiebidraget för högskolestudier, vilket är inräknat i mina kalkyler. Möjligheten till studielån bör finnas kvar. Barnbidraget är ett bra system, vi bör uppmuntra barnafödande med rimliga åtgärder. Att ge mer pengar för barn som föds till folk med högre inkomster, dvs föräldrarförsäkringen, tillhör inte kategorin rimliga åtgärder. Vårdnadsbidraget är då en betydligt rimligare konstruktion men inte något jag hade valt att prioritera att lägga pengar på.

    ”Jisses, att ni var såna neoliberaler på Luf Lund, det kunde man inte tro.”

    Det varierar nog. Att avskaffa föräldrarförsäkringen har jag aldrig lyckats få något vidare stöd för i något sammanhang. Som det anges på sidan står varje skribent för sina egna åsikter. Det här inlägget antyder att Hanna Håkansson inte delar mina åsikter i alla fall: https://luflund.wordpress.com/2009/06/25/individuell-foraldraforsakring/

    ”Hur många fler skulle då gå utan utbildning, vad betyder det när barnafödandet avstannar osv.”

    Jag vet inte exakt vad som skulle hända med hur många som utbildar sig. Det skulle säkert vara färre men eftersom vi förmodligen har för många som studerar i dag och för många som tar för lång tid vore det inte bara dåligt med mindre utbildning. Att utbildning till vissa yrken skulle löna sig bättre med sänkt skatt vore en motverkade
    faktor.

    Barnafödandet skulle förmodligen minska men knappast stanna av. Det har det ju inte gjort i alla de länder som inte har den svenska föräldrarförsäkringen t ex.

  3. Hi, i read your blog occasionally and i own a similar one and i was just curious if you get a lot of spam comments? If so how do you stop it, any plugin or anything you can suggest? I get so much lately it’s driving me insane so any assistance is very much appreciated.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: