Kasta inte sten i glashus Östros

27 mars 2010

92,2 miljarder kommer de skattesänkningarna som moderaterna och centern har lagt fram kosta enligt Thomas Östros (S). Det är nästan 100 miljarder i förlorad skatteinkomst för staten, märk väl att det är staten som förlorar – inte individen. De nästan 100 miljarderna i planerade skattesänkningar är snarare en befrielse för den enskilde. Skattesänkningar innebär ofta att pengar blir frigjorda och därigenom kan den enskilde lägga pengar på det den vill och önskar – inte på vad staten tycker är bäst.

Det är dock inte förvånande ett en gråsosse som Östros tar statens parti och misslyckas med att se fördelarna för individen men det är förvånande att han inte kan se vinsterna för samhället av en lägre total skattebörda för medborgarna.

Östros måste ha levt i en grotta det senaste året för att han misslyckas att koppla samman finanskrisen med en lägre sysselsättningsgrad. Östros drar ett löjesskimmer över sig själv när han beskyller den förda ekonomiska politiken för den nuvarande arbetslösheten.  Sverige har bättre och stabilare statliga finanser än de flesta andra länder som drabbades i samma utsträckning av finanskrisen som Sverige. Det vet Östros mycket väl.

Östros fortsätter att raljera över att överskott har övergått i underskott i de statliga finanser, som också beror på finanskrisen enligt Ekonomistyrningsverket. Det vet Östros mycket väl. Dessutom spår Ekonomistyrningsverket att statsbudgetens underskott kommer övergå i överskott redan 2011. Det är på grund av den förda ekonomiska politiken som marknaden så pass snabbt kan återhämta sig, det är på grund av den begynnande flexibiliteten på arbetsmarknaden som fler kan komma i jobb.

Den nuvarande regeringen har prioriterat sunda finanser, inte enbart för staten utan också för den enskilde och det är uppenbart att regeringen vill fortsätta så. Ingen vet vad vänsterkartellen vill. Det osar populism från Östros, inte från högern, när han slänger ut tomma ord utan någon som helst substans eller bakomliggande hjärnaktivitet.

Annonser

Ett intressent arbetsmarknadspolitiskt experiment

4 december 2009

IFAU har nyligen presenterat resultatet av ett experiment där man har jämfört privata arbetsförmedlingar med den vanliga statliga.

I tre län har slumpvist utvalda personer, tillhörande någon av grupperna funktionshindrade, utlandsfödda eller ungdomar erbjudits möjlighet att gå till privata arbetsförmedlingar istället för den vanliga. De privata arbetsförmedlingarna hade starka incitament att förmedla jobb erftersom deras betalning till stor del var beroende av det.

Resultatet antyder att de privata arbetsförmedlingarna verkar lyckas ungefär lika bra som den vanliga arbetsförmedlingen. Det är ett intressant resultat och nog inte vad regeringen väntat sig.

Eftersom resultatet genomförts som ett experiment är resultaten hyggligt säkra. Man ska dock akta sig för att extrapolera resultaten för långt. Effekten i andra situationer än den studerade, t ex för andra grupper, har inte mätts.

Sammantaget vill jag nog ändå påstå att förhoppningar om att upphandling av arbetsförmedlingstjänster skulle vara en lösning för att minska arbetslösheten bör uppges tills vidare.

Regeringen och Arbetsförmedlingen bör berömmas för att ha genomfört detta experiment. Förhoppningsvis är det inte det sista på det arbetsmarknadspolitiska området.


Är det dags för en statsbudget på bokföringsmässig grund?

26 oktober 2009

Precis som förra regeringen har den nuvarande regeringen ägnat sig åt trixande med utgiftstaket (trots att man ofta kritiserade den förra regeringen för sådant trixande när man var oppositionen). Det är olyckligt att det förekommer. En föreslagen lösning är att övergå till en statsbudget på bokföringsmässig grund. Jag tänkte försöka förklara vad det innebär.

Idag redovisas statsbudgeten enligt kassamässig grund. Det är princip rätt enkelt system som innebär att man budgeterar inbetalningar och utbetalningar. När man faktiskt gör en utbetalning registreras det i statens redovisningssystem. Det kan användas för ett trixande med utgiftstaket. Genom att skjuta upp betalningar till nästa år kan man klara utgiftstaket för det innevarande året utan att göra några verkliga nedskärningar. (Jag har förenklat beskrivningen. I själva verket redovisar man ibland när man gör en utbetalning och ibland när man får in en faktura. Detta blir dock i praktiken en rätt liten skillnad. Myndigheters löpande kostnader redovisas också bokföringsmässigt. Men i alla transferingssytemen redovisar man när utbetalningar sker.)

Det alternativa systemet som diskuteras är en budget på bokföringsmässig grund. Det innnebär att man registrerar kostnader, inte utbetalningar. (I bokföringssammanhang skiljer man på kostnader, utgifter och utbetalningar som är tre olika saker.) Kostnader uppkommer i princip när man faktiskt förbrukar resurser.

Jag har diskuterat utgifts- och kostnadssidan men det finns exakt motsvarande skillnader när det gäller inkomsterna. Motsvarigheten till en kostnad är en intäkt och till en utbetalning är en inbetalning.

Läs hela inlägget här »


Undanta präster från arbetsrätten

20 september 2009

Vissa typer av yrken lämpar sig ovanligt illa för att de ska omfattas av arbetsrätten. Ett tydligt sådant exempel är präster och andra religiösa ledare (i fortsättningen bara kallade präster). Det finns två principiella argument för att arbetsrätten (dvs LAS, diskrimineringslagen, arbetsmiljölagen osv) inte ska tillämpas på tjänster vars innehåll är rent religiöst.

Den första är religionfrihetsargumentet. Det fínns en grundläggande rättighet att organisera sig för att utöva sin religion. Om man inte har möjlighet att välja präster fritt och bestämma deras arbetsuppgifter i sin religion så är det en inskränkning av denna friheten. Varje trossamfund bör ha rätt att avgöra vem de vill ha som präst och vilka kvalifikationer de ska uppfylla. Likaså bör de ha rätt att själva avgöra om deras prästers yrkesutövning lever upp till kraven för en fortsatt anställning.

Argument nummer 2 är att sekulära domstolar inte har kompetens att avgöra religiösa frågor. Hur ska en domstol kunna avgöra om en prästs yrkesutövning lever upp till kraven eller om det föreligger tillräckliga skäl för avskedande enligt LAS, t ex? Då måste domstolen avgöra teologiska frågor. Detta riskerar i sin tur att leda till stora problem i ett pluralistiskt samhället om staten stödjer vissa uppfattningar framför andra.

Det senare argumentet är avsevärt svagare än det första enligt min mening. Men i USA har det spelat stor roll. Det har lett till att domstolar inte pröver arbetstvister gällande präster, även om samfundet har samtyckt. Om anställningsavtalet t ex säger att avsked bara får ske på grund av synnerliga skäl kommer domstolarna ändå vägra pröva om synnerliga skäl föreligger. Så långt tycker inte jag vi behöver gå i Sverige. Det räcker med att klargöra att LAS och den övriga arbetsrätten inte gäller för präster och motsvarande. Självklart ska samma regel även gälla för motsvarande företrädare för sekulära livssynsorganisationer av typen Humanisterna.


Var det bra att åka till månen?

16 juli 2009

För 40 år sedan lyfte Apollo 11 från Florida och påbörjade sin färd mot månen. Dess landning på månen 4 dagar senare var höjdpunkten på en rymdsatsning som i dagens penningvärde förmodligen kostade över en biljon kronor.

Var det väl använda pengar?

Läs hela inlägget här »


Almedalen då som nu

6 juli 2009

Att lära av historien är tyvärr alldeles för underskattat i Sverige, där historia tyvärr inte betraktas som något man kan dra erfarenheter från. Detta inslag från almedalen under valrörelsen 1982 är nästan lika aktuellt då som nu.

Läs hela inlägget här »


ROT-avdrag, pig-avdrag och IT-avdrag

29 juni 2009

När är det egentligen rätt med särskilda låga skattesatser för vissa tjänster? I Sverige har vi relativit ofta haft avdrag för hantverkstjänster i hemmet, det så kallade ROT-avdraget. Det har varit relativt politiskt okontroversiellt.

Den borgerliga regeringen har också infört ett avdrag (eller tekniskt sett en skattereduktion) för hushållsnära tjänster. Det har varit betydligt mer kontroversiellt men utifrån feministiska skäl till stor del. Därav beteckningen ”pigavdraget” från motståndare. Principiella invändningar mot att skattemässigt särbehandla vissa branscher har inte varit viktiga.

Nu har IT- och telekomföretagen hakat på denna trend och föreslår ett RIT-avdrag. Hur ska vi bedöma det?

Läs hela inlägget här »