Sverige behöver ett starkt mittenalternativ

Debattinlägg i tidningen NU nr 2/2011

Gunnar Asserhed kritiserar i sin insändare till NU nr 1-2/2011 LUFs och CUFs utspel om att på sikt slå samman Folkpartiet och Centerpartiet till ett samlat mittenliberalt parti.

Jag instämmer i den kritik av Centerpartiet rörande bl.a. deras alkoholpolitik som Asserhed lyfter fram. Självfallet finns det skäl till att Centerpartiet och Folkpartiet är två separata partier. Men frågan man bör ställa sig är om skälen är tillräckliga för att berättiga denna liberala separatism?

Partier med flera tusen medlemmar, vilket riksdagspartier normalt sett har, kommer alltid att hysa en åsiktsmångfald i vilken man givetvis finner ståndpunkter där partiet har andra uppfattningar än ens egna i vissa frågor. Ju större parti, desto fler medlemmar, desto fler åsikter. Ett sammangående mellan Centerpartiet och Folkpartiet innebär givetvis en förändrad politisk ståndpunkt i enskilda sakfrågor utifrån båda partiers synvinkel. Den socialliberala grundkursen skulle emellertid alltjämt stå fast även vid ett sammangående då denna i grunden även finns representerad inom Centerpartiet.

Givetvis kan man vilja drömma sig tillbaka till 50-talet när Folkpartiet hade över 20 % i opinionsstöd. Den svenska valmanskåren kommer dock med all sannolikhet inte att rösta på Folkpartiet baserat på inbitna liberalers storhetsdrömmar. Det finns däremot en stor risk att den svenska valmanskåren (i alla fall den borgerliga delen av den) i allthögre utsträckning kommer att söka sig till ett allt större Moderaterna. I det läget behövs ett starkt mittenalternativ; Centerpartiet och Folkpartiet i ett och samma liberala parti.

MPs vänstertramp

MPs Peter Eriksson och Maria Wetterstrand kommer att lämna sina poster som språkrör och spekulationerna är i full gång om vem som kommer ta över efter dem. En synnerligen het kandidat till nytt manligt språkrör är Gustav Fridolin.

Fridolin försöker göra sig till talesman för liberalismen och framställa sig som en mittenpolitiker. Givetvis kan den politiska mitten definieras olika beroende på vad man anser vara höger respektive vänster i politiken. Men att hävda att Gustav Fridolin, som figurerat med en framträdande artikel i den anarkistiska tidningen Brand förra året där han citerar Johan Galtun där denne hävdar att ”om det röda alternativet hämtar sin inspiration från socialismen och kommunismen, och det blå från liberalismen och konservatismen – så  finns det inget tvivel om att det gröna alternativet har en rik anarkistisk tradition att falla tillbaka på”, skulle vara en liberal mittenpolitiker finner jag märkligt.

Galtun, som Fridolin verkar ha hämtat inspiration ifrån, har gjort flera kontroversiella uttalanden genom åren. Han har t.ex. hävdat att Fidel Castro ”[broke Cuba] free of imperialism’s iron grip”.

Även om Fridolin knappast hyllar Cuba, eller någon annan diktator för den delen, är det förhållandevis uppenbart att han har hjärtat åt ett annat håll än mitten när han talar om anarkistiska traditioner och skriver i en extremt vänsterorienterad tidning som Brand. Om Fridolin väljs till nytt språkrör för MP, är det ett klart vägval åt vänster för partiet.

Aktivera dig, DU med!

Att vara aktiv i LUF är kul! Det bevisar en helg fylld med galenskaper, politik, ö-råd, dans och en hel del annat flumm på LUF:s kongress i Marks kommun utanför Göteborg. 250 liberaler samlades för att fastslå LUF:s organisation, diskutera valet, prata politik och bara ha allmänt kul.

Fredagens ”upp till kamp-gala” gav LUF Skåne två priser för sitt grymma värvningsjobb. Dessutom fick Pavlina Ekdahl pris för årets ”luffare” för sitt engagemang för yttrandefrihet  på Smålands nation i Lund. På lördagen var självaste Jan Björklund på plats för att hålla ett tal om globaliseringens effekter på svensk ekonomi. Det var också dags för förhandlingar angående LUF:s förbundsstyrelse, ordförande osv. På kvällen bjöds det på kongressmiddag med efterföljande dans och jag kan avslöja att liberaler är grymma på att dansa! Kvällen avslutades klockan fyra med efterfest i LUF:s Skånes sovsal (läs: klassrum). Det var ett par trötta liberaler som tog sig upp för söndagens avslutande förhandlingspass, valanalys och återfärd till Skåne.

LUF Skåne växer explosionsartat och det finns inget bättre tillfälle än nu att engagera sig och bli en del av gemenskapen. Redan nu på torsdag (25 november) klockan 17:00 på fjärde våningen i af borgen är det dags för Café liberal med vår återvalda förbundsordförande Adam Cwejman, ett perfekt tillfälle att träffa dina blivande liberalvänner och äta gratisfika!

Bilder från helgens kongress:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Vad var det jag sa?

Nu när det är mycket diskussion om barnpornografilagen efter att en person dömts för att ha innehaft serieteckningar som ansågs föreställa barn i sexuella situationer vill jag påpeka att jag skrev ett inlägg om barnpornografilagen redan för ett bra tag sedan där jag påpekade brister på denna bloggen.

Förhoppningsvis får vi lite sans i diskussionen om barnpornografi nu och kan se till att den inriktas på sådant som verkligen borde vara straffbart.

Tecknade bilder bör inte vara straffbara. Datorframställd barnpornografi som är så verklighetstrogen att den inte kan skiljas från riktig barnpornografi kan vara förbjuden för att undvika bevissvårigheter.

För övrigt bör brottet olaga våldsskildring också avskaffas. Detta förbjuder våldspornografi, även om det är klart att ingen människa skadats, baserat på grumliga spekulationer om att det påverkar människors syn på sexuella relationer. Likheten med argumenten för den expansiva barnpornografilagstiftningen torde vara slående.

Antagningssystem med barnsjukdomar

Härom veckan kom det besked som så många ungdomar väntat på – antagningsbeskedet till landets universitet och högskolor. Somliga blev, som jag, glada över att ha blivit antagna, medan andra får försöka igen en annan gång.

De nya antagningsregler som alliansregeringen beslutat om och som trätt i kraft i och med årets antagning är i grunden bra. Elever som läst språk och matte premieras med extra poäng, och de som läst upp sina betyg på Komvux hamnar i en särskild antagningskvot. Intentionen med de nya reglerna var att stimulera elever att studera aktivt under sin gymnasietid. De som klarat av sina studier på ordinarie tid slipper nu konkurrera med dem som förlängt sina gymnasiala studier genom att läsa på komvux och därmed haft det lättare att erhålla höga betyg. Detta är givetvis en mycket god tanke eftersom komvuxstudier tidigare för många blev en förutsättning för att kunna komma in på populära utbildningar. Antagningspoängen har också sjunkit till många utbildningar till förmån för dem som sökt in med sina gymnaisebetyg. Det nya antagningssystemet har emellertid i ett antal fall inte riktigt fungerat såsom det var tänkt.

Den antagingstatistik, som publicerades på Verket för högskoleservice hemsida förra veckan, visar att det faktiskt blivit svårare att komma in på flertalet utbildningar om man inte läst på Komvux. Audionomprogrammet i Lund har en intagning på 19,30 poäng för de som sökt direkt från gymnasiet, medan komvuxeleverna har en intagning på 18,01 poäng. För att komma in på lärarprogrammet i historia i Uppsala krävs det 17,22 poäng med gymnasiebetyg, men bara 15,28 poäng med komvuxbetyg. Listan på fall där det nya antagningssystemet slagit fel kan göras lång. I flera fall har de som läst på Komvux fått förtur gentemot dem som sökt in direkt, något som står i strid med själva grundtanken kring reformen – att premiera den som varit flitig från början.

Antagningssystemet till universitet och högskolor bör därför förbättras så att systemet fungerar som det är tänkt. Förslagsvis bör även de som söker med betyg direkt från gymnasiet kunna konkurrera i komvuxgruppen. På så vis skulle komvuxeleverna bara kunna komma in på utbildningar de sökt om de har högre betyg än gymnasieeleverna samtidigt som tanken med de nya reglerna skulle fortsätta att gälla – nämligen att det skall löna sig att vara flitig under gymnasieåren!

Dags för teknikneutral yttrandefrihetsrätt?

Tre av Sveriges grundlagar innehåller bestämmelser om yttrandefrihet. Regeringsformen innehåller ett allmänt hållet stadgande om att medborgare har rätt till yttrandefrihet och angiver för vilka syften den kan inskränkas.

Tryckfrihetsförordningen reglerar tryckfriheten, alltså under vilka förutsättningar som personer kan åtalas för saker de skrivit i böcker och tidningar. Den innehåller bestämmelserna om ansvarig utgivare för tidningar t ex.

Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar yttrandefriheten för medier som radio, TV och Internet.

De svenska grundlagarna är i en internationell jämförelse relativt detaljerade. De är också anmärkningsvärt teknikbundna. Således har tryckta skrifter ett helt annat skydd än handskrivna eller muntliga uttalanden.

En helt teknikneutral yttrandefrihetslagstiftning är knappast aktuell i Sverige. Länder som USA, vars yttrandefrihetslagstiftning inte nämner något om olika tekniker, har också en mindre detaljerad lagstiftning där rättspraxis får avgöra den närmare innebörden av lagstiftningen. Och denna praxis är sällan teknkneutral.

Exempelvis anses det i USA att muntliga uttalanden har en potential för att ge upphov till slagsmål på ett annat sätt än tryckta skrifter och därför kan t ex forölämpning förbjudas om den sker muntligen i större utsträckning än om den sker skriftligt.

Men jag tycker man kan ta steg i riktning mot mer teknikneutralitet. Således finnse det ingen anledning att dra gräns mellan trycka skrifter och andra skrifter. Och skyddet för muntliga uttalandan kan stärkas genom att uppräkningen av tillåtna inskränkningar blir mer preciserad, i likhet med vad som gäller för tryckta skrifter.

En annan förändring jag skulle vilja se är att samtliga straffbestämmelser flyttades till vanlig lag, inte grundlag.

Trasig valkompass

Jag noterar att Sydsvenskan gjort en valkompass för valet till Lunds kommun. Internettestet är, likt det på riksplanet, synnerligen undermåligt. På riksplanet ger testet exempelvis minuspoäng för Folkpartiet om man är för systembolagsmonopolet TROTS att Folkpartiet ÄR för systembolagsmonopolet och har rötter i nykterhetsrörelsen. Jag är knappast den ende folkpartist som anser att verka för sundare alkoholvanor i Sverige är en prioriterad fråga. Men som sagt, jag minuspoäng för Folkpartiet när jag säger att jag vill bevara systembolagsmonopolet.

Partitester som dessa påverkar väljare i deras partival. Därför är det också viktigt att de är utförliga, korrekta och har rättvisande frågeställningar. När jag gör lundatestet blir jag till min förskräckelse vänsterpartist. Jag är emot skattehöjningar, positiv till friskolor och vill gärna se mer privatiseringar av kommunens verksamhet. Tillåt mig betvivla att Vänsterpartiet i Lund håller med mig om dessa saker.

Det är rent sagt förskräckande om en politiskt aktiv folkpartist blir sin absoluta politiska motståndare i detta test.  En del unga väljare kommer låta sådana test vägleda dem i sitt partival den 19 september 2010. Många av dessa kommer rösta i strid med sina åsikter. Allt på grund av ett undermåligt tidningstest. Jag har givetvis förståelse för att det är svårt att göra bra partitester utifrån ett axplock av frågor som dessutom ibland är märkligt formulerade. Men är det inte då bättre att låta bli att göra dessa test?

Edit: Lars Hansson på samma ämne.