Vårt klimat av Klas Eklund

Jag har nyligen läst den nyutkomna boken “Vårt Klimat” av Klas Eklund. Titeln anspelar giivetvis på “Vår Ekonomi”, den välkända boken om nationalekonomi Klas Eklund skrivit.

“Vårt Klimat” behandlar översiktligt både den naturvetenskapliga bakgrunden till klimathotet, den samhällsekonomiska analysen av dess effekter, den ekonomiska analysen av hur det bör lösas och de politiska förutsättningarna för implementation av lösningar.

Rädda helikoptrarna!

I dagens svd kan man läsa om att Sverige snart saknar stora helikoptrar. Konsekvenserna av detta är förödande och pekar på de allvarliga brister som finns i försvarsmakten och vars ansvar bärs av politiker och militärer. Att avveckla dessa helikoptrar som räddade otaliga liv i Estoniakatastrofen och som under 80-talet spelade en storpolitisk roll i ubåtsjakterna och alltjämt är insatsberedda för att släcka skogsbränder eller genomföra räddningsaktioner till sjöss är befängt.

Naturligt att Hägglund uttalar sig om kulturen

Göran Hägglund har på Newsmill i en artikel uttryckt typiskt socialkonservativa åsikter i kulturpolitiken.

Det är fullständigt naturligt att han framför sådana åsikter. Vissa kulturarbetare tycker att staten bara ska lämna över pengar och inte ställa krav på innehållet. Men så kommer det i praktiken inte fungera. Det är klart att politiker kommer uttrycka åsikter om vad statens medel används till.

Almedalen då som nu

Att lära av historien är tyvärr alldeles för underskattat i Sverige, där historia tyvärr inte betraktas som något man kan dra erfarenheter från. Detta inslag från almedalen under valrörelsen 1982 är nästan lika aktuellt då som nu.

Välkommet domslut från Indien

En domstol i Delhi har avgjort att det strider mot grundlagen att förbjuda homosexualitet. Det är ett välkommet beslut. Som domstolen tar upp har lagen lätt till omfattande diskriminering av homosexuella och motverkat HIV-bekämpningen, trots få eller inga åtal mot homosexuella.

Domslutet refererar både till Indiens historia och till liknande domslut från andra länder. (Främst andra sedvanerättsliga länder.) Domen från USAs HD i Lawrence v Texas citeras utförligt. Det är intressant i sig att de citerar utländska domslut i en sådan utsträckning.

Miljöbilspremie eller skattebefrielse

Idag upphör miljöbilspremien som varit ett bidrag man kunnat få om man köpt bilar som klassats som mindre miljöskadliga.

Det är bra att den försvinner men den borde aldrig införts i första taget och den borde inte ersättas med en skattebefrielse för miljöbilar som regeringen föreslagit.

Det finns inga miljövänliga bilar, bara olika grader av miljöskadande bilar. Det betyder inte att vi bör ha som mål att få bilismen att försvinna men det gör det synnerligen märkligt att vi motiverar subventioner till bilköp med miljöargument.

Genom att stödja bilismen missgynnar vi andra alternativ som är bättre ur miljösynpunkt. Dessutom hade premien en mycket märklig konstruktion där även bilar som inte alls var särskilt bra ur miljösynpunkt kunde få stöd, t ex etanolbilar.

Jag menar att miljöbilarna bör gynnas skattemässigt men genom lägre skatt på bränslen, inte genom någon skillnad i fordonsskatten. Det uppmuntrar också till köp av miljövänligare bilar och har fördelen att det dessutom “straffar” de som väljer sämre bilar i mycket bättre proportion till vilka faktiska utsläpp de orsakar.

Kommentar till tyska konstitutionsdomstolens dom

Idag föll den tyska konstitutionsdomstolens dom om Lissabonfördraget. Domstolen behandlade sex olika klagomål, som rörde tre olika lagar. I svensk massmedia framkommer förstås inte detta, utan allt blandas ihop till en salig röra.

Domen är intressant av flera anledningar.

För det första konstaterar domstolen att akten om Lissabonfördraget är helt förenlig med tysk författning, vilket var viktigt. Domstolen konstaterar också att fördraget inte innebär bildandet av någon stat eller underminering av medlemsstaternas suveränitet. Inte heller innebär fördraget att ett EU-organ kan tvinga en medlemsstat att ställa sina militära styrkor till förfogande, en fråga som var central i den irländska folkomröstningen för drygt ett år sen.

Den sakliga prövningen av Lissabonfördraget visar att fördraget inte alls innebär det som dess motståndare ofta påstår. Det som den tyska domstolen invänder mot är en helt annan lag, som handlar om den inrikespolitiska behandlingen av EU-frågor. Domstolen konstaterar att det nationella parlamentet måste få en förstärkt roll i EU-frågor gentemot regeringen innan ratificeringen av Lissabonfördraget kan avslutas. Enligt inofficiella källor kommer en sådan förändring att ske snarast, redan innan valet till förbundsdagen i slutet av september. Att domstolen villkorade ratificeringen av Lissabonfördraget var väntat, framför allt eftersom domarna uppges ha varit väldigt kritiska vid behandlingen av ärendet i februari. I svensk massmedia framställs det dock som att det var ett “oväntat stopp”.

Domen innebär inget större hinder, utan tvärtom; ytterligare ett hinder för att Lissabonfördraget ska träda i kraft är nu undanröjt. Irland planerar en ny folkomröstning, troligtvis den 2 oktober och därutöver kvarstår enbart att Polens och Tjeckiens EU-skeptiska presidenter ska signera sina ratifikationsinstrument (vilket de lär göra om det blir ett ja i Irlands folkomröstning). Förhoppningsvis kan fördraget träda i kraft redan i slutet av detta år, i samband med att nästa kommission ska utses.

Men domen är också intressant därför att den illustrerar hur mycket makt en konstitutionsdomstol har. Domen innebär att det folkvalda parlamentet tvingas att riva upp en lag som de själva har antagit och ersätta den med en ny lag för att en tredje lag ska kunna träda i kraft (lagen om ratificering av Lissabonfördraget). Detta kan ses som både bra och dåligt. Bra därför att parlamentet givetvis måste följa grundlagen och då är det bra med en utomstående, oberoende instans som tolkar grundlagen. Dåligt därför att makt förflyttas från ett demokratiskt valt organ till ett icke-demokratiskt valt organ. Införandet av en konstitutionsdomstol är alltså inte förenat helt och hållet med fördelar, utan medför tveklöst också nackdelar när det gäller demokratin.